- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
200

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gänggo.
Gänggo, adj. extensus, udstrakt; rievan
gänggo sæibe jalddi, Rcrven gik »ned üb=
strakt Hale,
Gänggot, v. Itahit. = gangotet.
Gängidet, r. transl. extensum üeri, blive
udstrakt.
Gängot, adv. i langstrakt Stilling,
Gangotet, v. hallt. gaa mcd udstratt Hale,
bevcege sig i langstrakt Stilling,
Gänis, gänica, s. 1) eclto, Ekko. 2) daemon
montanus, Trold, som bor i Fjeldvcegge.
Gänjaggattet, v. fad. (ganjaget) bringe i
ludende Stilling.
Gänjaget, v. transl. ohsol. (gadnje) komme
i ludende Stilling.
Ganjal, gadnjala, s. lacrima, Taare; gadnja
lak golggek, Saarer rinde.
Ganjaldakkés, -dakkas, adj. (ganjaldet) fom
let lober i Vand; g. calmek, 5» inc, som let
lobe i Vand.
Ganjaldallalas, adj. (ganjaldallat) som let
fælber Saarer.
Ganjaldallamus , -musa, 5. (ganjaldallat)
noget at fcelde Saarer over,
Ganjaldala, adv. mcd Saarer, grabende.
Ganjaldallat, -dalam, v. fr. (ganjaldet) nu
og ba, ofte fmaagræbe.
Ganjaldattet, v.fad. (ganjaldet) presse Saarer
frem; biegga ganjaldatti calmid, Vinden
pressede ’Saarer as pinene.
Ganjaldet, r. n. (ganjal) lacrimare, flere.
fælbe Taarer, græbe, faa Vand i linene ;
calmek ganjaldek, pinene lobe i Vand.
Ganjalduvvat, -davam, v, subj. (ganjal) faa
haaret* i pinene.
Ganjalnaga, adv. taareva?det; du inuodok,
calmek læk ganjalnaga, bit Ansigt, pinene
ere cæbebe af ’Saarer.
Ganjal-calmek, s. gæcai muo ala ganjal
calmi, han faa paa mig med Saarer i pinene.
Gännot, ganom, v. a. (gädna) (dial.) car
pere, pille, plukke Smaastykker,
(Managet, v. n. — Bv. kanoget.
Gansal 1. gansald, adv. mox, cito, snart, ftrar;
i boade gansal deiki, han kommer ikte snart
hid (jfr. sagald).
Gantas, adj. frigore rigidus, stiv i Venlmerne
af Kulde.
stjcnntc, lege som
Gut.
Gantesduttet, r. fad. (gantas) bringe Kal
vene til at fryse il)jæl strax ester Fstdselen.
Gantestukkés, -stukkas, adj. (gantas) til
boielig til at blive forfrosfen.
Gantestuttalet , v. midt. (gantestuttet) =
ganttodallat.
Gantestuttet, v. a. = ganttodet.
Gåra.
blivc saa forfrossen og stiv, at man intet
kan gjore, hugge Tcender ( —
Ganttodallat, -dalam, v. fr. (ganttodet) lade
blive forfrosfen og stiv af Kulde (om flere
Cbj.).
Ganttodet, v. fad. (ganttot) lade blive i
hoieste Grad forfrossen og stiv,
Ganttolet, r. sidjit. dem. (ganttot) i Hast
blive i hoi Grad sorfrossen,
Ganttostet, r. dem. (ganttot) blive Übt for
frosfen.
Ganttot, v. n. (jeln rlgescere, blive saa for=
frossen og stio, at man intet kan gjore (sidste
Stadium for Dod); = gantestuvvat (jfr.
garvvot).
Ganga, s. (dial.) Brcekstang (= baksa).
Gatigahet, r. habü. = gänggat.
Gaqgalet, v. a. (dial.) tjore, binde et Dyr
med langt Reb, saa det kan gaa og svise,
Gäpan, gappan, s. ichtyocolla, Sundmave.
Gappa, gaba, s. 1) flos ladis, tynd Flode.
Snerk paa kogt Mwlk. 2) ichtyocoMa, Sund
mane. 3) cinis albus, yvid 2(ffe, galbaffe
(let og hvid) — gabos.
Gäppadet, v. mom. (gappat) gjore et enkelt Hop.
Gappai, adj. vedf, gappas, (gappa) som har
meget Snerk,
Gappalagas, -lagaca, s. dem. (gappalak)
lidet Stykke, Smule.
Gappalak, -laga, 5. 1) pars, particula,fru
stum, Stump, Stytte, Deli guölle-, bierggo-,
duöllje-gappalak, et Stykke af en Fisi, Kjod,
Skind; vanas-gappalak, et Stykke af en
Band, en eoaak; jakke-gappalak, en
kort Tid, et Stykke paa Aaret; cuoppat
maidegen njællje gappalakkan, hugge
noget i fire Stytter; gappalagai gappala
gai mielde, Stykke for Stykke. 2) grex,
furia, caterva, Flok, Skok (om Ren, storre
end Bora); boaceo-gappalak, Renslok; læm
lappam obba gappalaga ælost, jeg har
mistet en hel Flok af Hjorden; jfr. (rievsak-)
moatte, (gumpe-) valvve, (guölle-) spierro,
(olmus-) doakke.
Gäppat, v. n. subsüire, hoppe (om Renen i
dyb Sne) jfr, muovhlat.
(kapper, s. Apex, Hue; gappertaga, uden Hue,
Gapperkættai, adj. vedf. -kættes, (gapper)
barhovedet, med Mottet Hoved, 1 Cor, 11, 13.
Gappo, gabo 1. gav«, ,s. Skaft paa Dubbelet
for Sinen, Dubbelfpor.
Gappodet, v. fad. (gappot) skaffe, bevirke,
frembringe Snerk.
Gappot, gabom, v. n. (gappa) — gabai
duvvat, faa Snerk.
Gapte, s. = gakte.
Gapcet, v. a, (dial) = gokcat.
Gåra, garraga, s. crapula, ebrietas, Rus
200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free