- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
480

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Njangga. 480 Njarbbo.
Njanggat, njanggam, njanggajim, v. Mbit.
jacere vel pendere in /o/a,)? longitudinem
extentum nutto sinn, ligge, hcenge eller
flænge übftraft i sin hele Sængbe uden Bugt
eller Fold (som Toug, Kjortel uden Bcrlte,
Hale paa Rcev etc.), jfr. gänggät.
Njanggatet, v. fad. (njanggat) 1) bringe til
at ligge, rjænge el. fiænge i sin hele Sængbe,
ftræffe ud i sin hele Sængbe. 2) lade sig
bringe i saadan Stilling.
Njangge, 5. verb. (njanggat) En, som ligger
og strcrkker sig i sin hele Lcengde.
Njanggit, v. a, in totam longüudinem exten
dere, udstrcekke i hele sin Lcengde.
Njanggo, adj. (njanggat) 1) in totarn Jongi
tudinem sine flexu extensus vel descen
dens, som mcd sin hele Sængbe uden Bugt
gaar lige ud eller ned. 2) norn. propr.
Slcegtsnavn.
Njanggot, adv. (njanggat) udstrakt i fin hele
Lcengde.
Njangidattet, v. fad, (njangidet) bringe til
at ligge, hcenge etter ftaa i udstrakt Stilling.
Njangidet, v. n. (njanggat) in /o/am longi
tudinem porrigi, komme i langstrakt eller
helt udstrakt Stilling.
Njangotallat, -talam, v. habit, (njanggat)
cauda extenta ire, gaa med lige udstrakt
Hale; rieban njangotalla dobbe gukkes
seibines, Rceven gaar benenne med sin lige
udstrakte Hale.
Njangotet, v. Mbit. = njangotallat.
Njännja, F. 1) uxor monstri nomine StaMo,
Navn paa Stallos Hustru. 2) quadibet
uxor, sed contemptim, Kone i Almindelig
hed (foragteligt).
Njapastak, -staga, s. (njappet) Nap, Ryk.
Njapaset, v. tard. (njappet) i Mag nappe,
rykke i, trcekke op og ned.
Njapestet, v. mom. (njappet) en Gang nappe,
rykke.
Njappagas, -gåsa, <?. (njappat) status délap
sus, nedgledet, nebfeget Tilstand; buvsak
læk njappagasast, Bukserne ere nedgledne.
Njappalet, v. subit. (njappat) i Hast smyge
noget af, stubbe af.
Njappas, adj. fe njabas.
Njappasattet, v. fad. (njappat) bringe til
at glide af, fmyge af.
Njappasattet, v. fad, (Kappåt) bringe til
at nappe sig fast, rykke, hage fast.
Njappaset, v. transl. (njappat) delabi, glide
af, smyges af, glide ned; badde njappasi
bagjel oaive, Baandet gled, biet) smoget
over Hovedet; boagan njappasi vuolas,
Bceltet gleb ned (jfr. njalsaget).
Njappaset, v. transl. (njappet) blive nappet
etter rykket fast; quölle njappasi vuggi,
Fisken blev nappet fast i drogen.
Njappasmet, v. n. (njabas) glide neb, smy
ge§ af.
Njappasmuttet, v. fad. (njappasmuwat)
bringe til at glide neb, af, smyge af.
Njappasmuwat, -muvam, v. n. (njabas) —
njappasmet cl. njabasmet.
Njappat 1. njappastet, v. a. Sv. vestis si
num attollere, loste op Klcederne.
Njappat, njabam ]. njavam, v. a. extorquere,
amovere, smyge af, f übbe el. skyve af.
Njappat 1. -ppad, adj. Sy. = DJapped.
Njapped, adj. vedf. -ppedés 1. njappes, (njap
pat) 1) lubricus, glat. 2) a«? facüe man
ditur et deglubüur, sapidus, letspiseliss, som
let tygges og svcelges, delikat; njappades
bierggo, letspiseligt Kjod. -ppedvuotta,
.5. id.
Njappes, adj. H’i’. = njapped.
trappet, njapam 1. njavam, v. a. 1) celeriter
sursum deorsum movere, vellere, nappe,
rykke op og ned (f. Eks. Pilk paa ©nøre);
nappet gulid, pilke Fisk. 2) H. salire,
hoppe; orre njappa muorast murri, Ikornen
hopper fra Trce til Trce.
jappetet, v. n. Sy. Uhibare, snuble.
Njaraset, v. aestim, (njarre) anse for at Ⱦre
altfor smal og lav, for altfor knap.
Njarbas, -baca, 5. (njarbbad) locus übi silva
vel herba rara est, et ©trpg, hvor Skoven
er tynd el. glisen, en Plet, hvor GrceZset
staar tyndt; vuöje njarbas-raige! fjor igjen
nem Tyndskovcn!
Njarbaset, v. aestim, (njarbbad) anse forat
nære innb, glisen, for altfor tynd.
Njarbbad, adj. vedf. njarbbis, tenuis, rarus,
tynd. glisen, ilke tcrtvoksen (om flydende
Ting, om ©fot», Grces, Haar, Seistim);
njarbbis daihe sukkis malle, tynd etter
tyk Suppe; njarbbis vuobme, lynd Skov;
njarbbis guolgak, tynde Haar (mods. suok
kad).
Njarbbadas, -dåsa, s. (njarbbad) aliquid
temte, liquidum, quod ope coclilearis edi
tur, quod diluendi causa additur, noget
tyndt, ©fernab, Tilscctning, hvormed man
fortynder noget; njarbbad"assi saddat, faa
tyndt Liv.
Njarbbadvuotta, -vuoda, s. (njarbbad) Tynd
hed, Glisenhed.
Njarbbanet, v. transl. (njarbbad) blive tynd,
glisen.
Njarbbodet, v. fad. (nj arbbot) rarefacere,
gjøre tynd, glisen, fortynde. -dästet, v.
dem. id, (jfr. njarbodet).
Njarbbolet, v. subit. (njarbbot) i Hast blive
lidt tynd, glisen.
Njarbbot, njarbom, v. n. (njarbbad) rare
fiere, rarescere, blive tynd, glisen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free