Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 stilla—stjälpa i sig
jag vet varken ut eller in 2 (om maskin,
motsats: arbeta, fungera) vila, stå 2;
[fabriken står stilla] arbetet ligger nere
2 stilla (v.) 1 sakta (farten), dämpa, lugna 2,
avväpna, söva (samvetet) 2 släcka (törst),
tillfredsställa (hunger), lindra (smärtor) 3 ge
foder åt (kreatur), (ut)fodra — stilla sig
1 se lugna sig 2 se gå över 5 — stillas (om
vrede) sjunka till ro, ’sätta sig’ — stillande
smärtstillande; se lugnande
1 stillastående (subst.) se stagnation
2 stillastående (part. adj.) utan avlopp,
stagnerande; oföränderlig, stilla, stagnerad; trög,
(hand.) matt, flau; stationär, statisk
stillatigande under tystnad, utan protest(er),
utan prut, utan att opponera sig, jfr 1 tyst 5
stillestånd 1 vapenstillestånd, vapenvila,
inställande av fientligheterna, eld upphör
2 driftsavbrott, (drifts)stopp, stagnation,
uppehåll, jfr paus
stillhet orörlighet; tystnad, lugn, ro, vila,
fred, frid(fullhet); tillbakadragenhet,
obe-märkthet, ostördhet, (ibl.) kontemplation,
samling, andakt; stiltje (i affär) — begrava
i stillhet 1 begrava (ngn) i tysthet (utan att
påkalla mera allmänt deltagande) 2 (bildl.
för) överlämna (ngt obehagligt) åt glömskan,
förtiga — i (all) stillhet obeaktat; hemligen, i
smyg
stillna (om vind) se bedarra
stillsam (motsats: bullersam, bråkig) se
lstilla 2 o. 3, 2 lugn 2
stillös stilvidrig, ’billig’, se smaklös 2
stiltje 1 (sjö. för) vindstilla, lugn, stilla väder;
stillt, havsstilla, bleke 2 stillhet (i affärer),
se stagnation
1 stim se 1 flock 1, mängd 1
2 stim se oväsen, jfr sorl 2
1 stimulans [-angs1 1. -ans1] (-en) eggelse,
retelse, uppiggning, uppmuntran, sporre,
tillskyndelse, drivfjäder, impuls, incitament
2 stimulans [sti’-] (ett s.), stimulantier 1.
sti-mulantia (plur.) uppiggande 1. (upp)livande 1.
stärkande 1. stimulerande medel, retmedel,
stimulus, uppiggningsmedel, förfriskning,
styrketår, ’uppiggare’; (hästsp.) doping
stimulera 1 öka verksamheten 1. energien 1.
livaktigheten 1. livslusten 1. arbetslusten 1.
arbetsförmågan, ge stimulans, pigga upp,
(ibl.) styrka; (si.) (sexuellt) kåta upp;
uppliva id, excitera, ge (förnyad 1. ökad) spänst,
’ge en körare’, ’sätta liv i’ 2 (bildl.) befrukta,
väcka, se egga (upp), främja, underblåsa, jfr
liva 1 — stimulerande (motsats: nedslående,
lugnande) uppiggande, uppfriskande, eggande,
stärkande, livgivande
stimulus [sti1-] eggelse, retning; se 2 stimulans
sting l se i stick 1 2 ’hugg’ 1. ’håll’ (i sidan);
(värme)slag, solsting, solstyng 3 (bildl.)
’tagg’ (i hjärtat) 4 (idrott, för) kraft, snärt,
spänst, slagkraft, ’sälta’, ’gadd’, (ibl.)
högform, toppform 5 jfr gliring
stinga 1 se 2 sticka 1 2 (bildl.) pina, agga,
gadda — inte veta vem man stungit haver
inte tänka på vem man har sårat 1. för-
(608
olämpat 1. retat (upp), inte ha gjort klart för
sig vem man har att göra med, jfr missräkna
sig 2
stingslig se granntyckt, rettig 2
stinka sprida stank, lukta illa 1. (vard.) pyton,
osa, sticka i näsan, förpesta luften —
stinkande illaluktande, mefitisk, vämjelig,
kväljande, kvalmig, osund
stinn 1 (om människor o. djur) (med magen 1.
buken) full av mat o. dryck, proppmätt,
bukig, bukstinn, utspänd, ’uppblåst’,
väderspänd, pösig 1, plussig, korpulent 2 (om
saker) välfylld (portmonnä), späckad
(plånbok), fullproppad, proppfull, (vard.)
smäck-full — stint (adv.) med spänd blick, spänt,
oavvänt, oavbrutet, stelt o. envist stirrande
1. fixerande
stinta (prov. för) 1 flicka 1
stipendium (penning)understöd,
penninguppmuntran, penningbelöning; (ibl.) legat
stipulation (kontrakts)bestämmelse, villkor,
stadgande
stipulera se bestämma 1
stirra stint 1. stelt 1. oavvänt se på 1. betrakta 1.
iaktta(ga), spänna ögonen (i), envist fixera,
sluka med blicken 1. med ögonen, ha ögon
på skaft, (starr)bliga, glo, blänga, jfr fåna 1;
(ibl.) (sitta o.) uggla — stirrande (om blick)
stel, glasartad, stirrig, ’frånvarande’;
tenn-knapps-(ögon) — stirra sig blind (på)
låsa sig fast (vid), se vidare under blind
stirrig 1 se stirrande 2 (vard. för) nervös, virrig
stjäla 1 (olovligt) tillgripa (annans egendom),
(olovandes) ta(ga), (små)snatta,
undansnat-la ni, råna, röva, försnilla, snappa 1. roffa 1.
(vard.) nappa åt 1. till sig, bortsnappa iu, jfr
plundra; lägga sig till med (andras ägodelar 1.
idéer), orättmätigt tillskansa sig 1. tillägna
sig, ’låna’, plagiera; tillvälla sig (makten); jfr
bemäktiga sig 1; [stjäla ngt från ngn] bestjäla
1. ’beskatta’ ngn; (vard. o. si.) vara
lång-fingrad 1. långfingrig, ’hugga’ (sig 1. åt sig),
kapa 1. korpa 1. klå 1. kara åt sig, ’knipa’,
’knycka’, nalla, norpa, ’nypa’, ’sno’, ’snyta’,
strala, ’kamma’ (in), palla (äpplen) 2
(kortsp.) maska — stjäla sig till smyga 1.
lista sig till, ta(ga) sig tid 1. tillfälle till, ta(ga)
av sin arbetstid till — stjäla föreställningen
dra till sig hela uppmärksamheten
stjälk 1 örtstam, örtskaft; [bladlös stjälk]
stängel 2 frukt- 1. bär- 1. blad- 1. blomskaft
stjälpa 1 välta (över ända 1. omkull 1. (i)kull),
stöta 1. slå 1. störta 1. vräka 1. kasta omkull
1. (i)kull, kasta över ända, vända upp och ned
på, välva runt; tippa, kippa (över); luta (på)
2 falla 1. bära omkull, stupa, gå 1. kullra
runt, köra omkull 1. (i)kull, barka omkull, slå
över ända, gå över ända 1. omkull 1. (i)kull,
gå överstyr, kantra, kapsejsa, (om fordon)
(göra en) vurpa 3 (bildl.) komma 1. bringa
på fall, bringa i fördärvet, störta i olycka,
ruinera, omintetgöra, förstöra 1, kullkasta 2,
torpedera 2, omstörta — stjälpa av tippa, lasta
av, lassa av, tömma (ett lass), dumpa
(av-fall i havet)—stjälpa i sig se 2 dricka 1,svälja 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
