Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bodenregale» införde han ej. Motsvarande inskränkning i allmogens
fria äganderätt till jorden tyckes Karl den store ha
stadgat för saxer och friser efter deras uppror år 783.
Harald tyckes även ha infört personlig skatt (nefgildi,
egentligen skatt för var näsa), stadgat om konungens
äganderätt till allmänningar och annan ouppodlad jord, möjligen
också (såsom sagorna uppgiva) tagit skatt av
saltkokare, jägare och fiskare; den senare gällande avgiften, 5
torkade fiskar för var man, som deltog i storfisket, synes
förskriva sig från hans tid. Att han lade 5 öres »tull» på
var man, som reste från Norge till Island, veta vi av Ares
Islänningabok, men denna avgift har sannolikt haft vidsträcktare
giltighet och varit ett slags skeppsavgift (om ock blott
på utlänningar eller på handel med skattland och kolonier).
Den inbringande pälsverkshandeln med lapparna gjorde han
till kungligt monopol, liksom han också själv tog skatt av
lapparna, som förut måst skatta till flera stormän i Hålogaland.
Nu står det fast, att de fria nordborna lika litet som
andra fria germaner ursprungligen betalade skatt, varken
för person eller egendom; alla hos germanska folk under
medeltiden förekommande skatter ha uppstått genom direkta
eller indirekta inflytelser från det romerska riket. Att
Harald Hårfagre, vid bildandet av sitt nya rike och i strävandet
att öka de kungliga inkomsterna, i allmänhet följt västeuropeiska
förebilder, är också visst, men i enskildheterna är
det svårt att avgöra, om en kunglig rättighet stadgats först
av Harald eller redan av någon bland hans närmaste föregångare,
om den lånats direkt från England eller Frankrike,
eller om den redan förut blivit införd i Danmark. I det stora
hela blir emellertid det frankiska rikets skatteväsen, såsom B.
uppvisar, den verkliga förebilden för den nya ordning, Harald
införde i Norge.
Harald tog sig också i administrativt hänseende
större makt, än fylkeskonungarna haft. Folket måste på
hans tid göra ledingstjänst var som helst, ej blott (som förr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
