Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episka lagar i folkdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Episka lagar i folkdiktning.
På senare tid har sagan åter kommit till heders. Den
realistiska smakriktningen underskattade sagans värde för
barnet, men i vår tid har sagoskrivandet tagit starkare fart
än kanske någonsin förr.
Det händer likväl ganska ofta både barn och äldre personer,
som äro förtrogna med äkta folksagor, att de vid åhörande
eller läsning av någon nygjord saga bli otillfredsställda
och säga: »Det här är ingen riktig saga.» En lärd kritiker
skulle kanske helst ha uttryckt samma iakttagelse med orden:
»Författaren har inte förstått att rätta sig efter de episka lagar,
som gälla för all folkdiktning.»
Vilka äro då dessa »episka lagar»? Frågan har naturligtvis
sin vikt både för den, som skriver, läser eller berättar
sagor, och för envar, som gläder sig åt att tänka över litterära
och psykologiska ämnen, ja för enhvar, som är mån om att utreda
och fördjupa sina begrepp.
Helt nyligen har den framstående forskaren, docenten
dr Axel Olrik i Köpenhamn offentliggjort en uppsats,
som på ett förträffligt sätt belyser frågan om folkdiktningens
episka lagar; den finnes intagen i senaste årgången av tidskriften
»Danske studier». Jag skall här söka meddela det
viktigaste av innehållet.
Till folkdiktning räknas myter, hjältedikter, egentliga
»folksagor», sägner och folkvisor. Olrik tar sina exempel
endast från europeisk folkdiktning, men konstaterar, att i huvudsak
samma »lagar» för folklig epik gälla över hela jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
