Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 168 —
för telegraf; stirreskåp, med anslutning
till stirra och skåp (i t. ex. tittskåp)) bildadt
af stereoskop; rosanseri för orangeri;
åkemotiv för lokomotiv, stannation i
st. f. stagnation, samt den lustiga
personifikationen af mariage-spelet till Maja å
Lars. Historien om
Västmanlandsbonden, som förargade sig öfver att det inte
längre var fint nog att begagna uttrycket
svamp, ty »numera skulle det gudbevars
heta svampinjon!» torde vara allmänt
bekant. — En mention förtjänar till sist
bonddrängen, som skickades till staden
för att åt sin husbonde inköpa ett parti
Güssefelds snperfosfat, hvilket
minnes-pröfvande uppdrag han fullgjorde så, att
han begärde så och så många kilo
Gödselfälts souper på fat!
Vid sådana stundom förtviflade försök
att bringa förnuft i det obegripliga har
den bildade människan ofta svårt att
återhålla sitt löje. Men det kan då vara
nyttigt att påminna oss, att äfven den
högt bildade använder en mängd ord och
uttryck, ja hela fraser, som erhållit sin
nuvarande form pä alldeles samma väg
som bondens bibelaptek,
undervisi-tet och stririnnarljus. Det är
nämligen en obestridlig sanning, att många af
riksspråkets ord presentera sig i en
gestalt, som — framkallad genom
folkety-mologiens inverkan — låter deras rätta
ursprung alldeles undanskymmas. Ja, många
äro i sin nya skepnad till den grad
meningslösa, att det kräfves en så
suverän makt som språkbruket för att
fortfarande ge dem kurs i den allmänna
marknaden. På dessa af skriftspråket
erkända ordförklädnader, som man kallat
litterära folketymologier, till skillnad från
de nyssnämnda vulgära, vill jag nämna
några exempel. För att börja med ett
ord, som hvarken till form eller
betydelse undergått någon förändring men
ändock underkastats en så att säga
andlig omtydning genom underskjutande af
en för ordet främmande idéassociation,
kan ordet öknamn tjäna som exempel.
De flesta tänka väl härvid på ok, lastdjur
(med ringaktande bibetydelse), men om
man jämför den isländska formen
auk-nefni, så finner man, att ok sammanhänger
med verbet öka, isländska anka, och
alltså betyder ett nytt namn till det förut
befintliga, »tillökningsnamn», alltså
ursprungligen utan någon dålig bibetydelse.
I ordet fargalt anser man helt
naturligt första sammansättningsleden utgöras
af vårt far {fader). Men man är då pä
orätta vägar, ty detta far är det ännu i
dialekterna lefvande färre, som redan
det betyder »fargalt» och är ett
indo-germanskt ord, hvilket vi återfinna i tyska
Ferkel och lat. porens. Ännu Orrelius
skref i sin »Historia animalium» (1750)
»farr-galt» (med två r).
Jordgumma och jordmoder
förklaras af Ihre af ett gammalt, numera
förloradt ord: isländska job med betydelsen
»barn». Jordmoder skulle således vara en
bildning likställd med det numera
brukligare barnmorska, äldre barnmoder ska.
När man talar om en flicka i tanåren,
ledes tanken ofrivilligt till en
sammanställning med tanighet, spenslighet, och
derivationen får ytterligare styrka
genom analogien med »slinka», en flicka i
»slinkåren»! Men detta tan är ingenting
annat än den gamla ändelsen -tan i
räkneorden efter tolf: nämligen tretton
fjorton — t. o. m. nitton, hvilka förr (liksom
ännu i dialekterna) hette trettan, fjortan
o. s. v. Engelskan använder alldeles
samma beteckning: »a miss in her teens»
(de motsvarande räkneorden heta där
nämligen som bekant thirteen, fourteen
o. s. v.).
Tärning kan svårligen förklaras i sin
nuvarande form, ty med verbet tära kan
det ju knappt ha något gemensamt! Men
jämför man ordet med sin motsvarande
isländska form tenningr, så finner man,
att dess etymon är tand{bildadt på samma
sätt som länding af land, t. ex.
småländing af Småland). Denna
härledning bekräftas af det faktum, att man
i äldre tider gjorde tärningar af
hvalross-tänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
