Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖQ —
Ett ord, som säkerligen väckt
mångens undran, är majstång, en
blomsterprydd stång som alldeles icke brukas i
maj men väl vid midsommar. Det är
ej heller månadens namn, som ligger i
ordet, utan ett ännu i vissa dialekter
fort-lefvande maj (tyska Maiè), som betyder
»ungt löf», hvaraf bildats verbet maj a,
kläda med löf, lofva.
Liksom i de nu nämnda orden,
föreligger folketymologi i många andra af de
bildade klasserna begagnade ord. Så t. ex.
associeras klen ät, ett slags bakverk,
med äta, ehuru det i själfva verket är lån
från tyskan, där Klèinèt är en biform till
Klèinod, som latiniserats till clenodium.
Bakverkets namn måtte ha gifvits af
någon, som särskildt funnit smak däri.
Likadant är förhållandet med gutår, som
tän-kes stå i samband med tår, men i stället
är en förvridning af godt år! Kar b as
tycks hafva något med bas att göra, och
man har t. o. m. hört verbet karbasa,
men ordets ursprung ligger fjärran från
oss, nämligen inom polskan, där det
visar sig under formen karbacz och
betyder »ridpiska». Äfven tyskar och
fransmän hafva, liksöm vi, lånat ordet under
formerna Karbatsche och cravache.
Sur-mulen sättes helt visst af de flesta i
samband med mulen, men kommer af mule,
»mun» (tyska Maut) och betyder sålunda
ordagrant »surmunt». Ännu på 1700-talet
begagnades formen surmult i st. f.
sur-mulen.
Ännu andra exempel på litterär
folketymologi äro skinkmärr, bildadt (med
tanke på skinka) af tyska Schindmähre
och tämligen meningslöst, marschruta,
som ej kommer af ruta utan af det franska
marche-route (af route, väg); haveri, som
ej har med haf att skaffa utan är det
franska avarie, hvilket själft är ett lån från
arabiskan; vidare maskopi, hvars
förebild, det holländska maatschappij,
betyder helt enkelt »förening» utan alla
bibetydelser men som hos oss, tack vare
association med maskera, användes om
mindre öppna och ärliga förbindelser.
Ännu i den gamla bibelöfversättningen
brukas matskap i ordets ursprungliga
betydelse af »sällskap» i allmänhet (t.
ex-i Luk. 9: 14: Då sade han [Jesus] till
sina lärjungar: Låter dem sätta sig ned,
i hvart matskap femtio»).
En intressant folketymologisk
ombildning föreligger i ordet ståthållare, hvars
nuvarande form ger vid handen, att en
med denna titel utrustad person skulle
ha helt andra plikter än dem, som kunna
deduceras ur den ursprungliga ordformen.
Håller man sig till ordalydelsen, så borde
väl ståthållare närmast vara en person,
som har till sin uppgift att utveckla
»ståt» och »lyx»; men något stöd för ett
sådant uppträdande finnes ej i den äldre
form, ur hvilken ståthållare utgått. Denna,
äldre form lydde stadhållare och
betydde, liksom den tyska förebilden
Statt-halter, helt enkelt: »en som är i en
annans (t. ex. regentens) stael och ställe»,
en betydelse som likaledes tydligt
framträder i det motsvarande latinska locum
tenens, hvarifrån det franska lieu tenant
och värt löjtnant leda sitt ursprung. Den
nutida rangskillnaden mellan de
ursprungligen synonyma orden ståthållare och
löjtnant kan väl betecknas såsom ett
slående bevis på nyckfullheten hos den
makt, som äfven bland orden skapar
uppkomlingar och afsigkomlingar.
Hvad nu vidare de hos oss
uppträdande folketymologiska ombildningarna
vidkommer, så är det ej alltid gifvet, att
de äfven uppstått inom värt språk. Det
är nämligen en känd sak, att vi, särskildt
från lågtyskan, lånat en mängd ord, som
redan före inträdet i vårt språk
underkastats folketymologisk behandling.
Sådana ord kunna därför ej omedelbart
räknas såsom alster af samma slag som
t. ex. de i våra dialekter uppträdande
folketymologierna. Skulle alla dessa
redan på främmande mark ombildade ord
medtagas, skulle förteckningen svälla ut
rätt betydligt. Såsom exempel torde
några ord böra anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
