Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
Under de år, som förflöto mellan 1680
och 1775, fortgingo fyllningarna invid
Helgeandsholmen, såsom aftrycket sidan 1 16
af Brolins sistnämnda år utgifna karta visar,
i ganska stor skala på alla sidor, icke minst
på den västra, där en af regeringen fastställd
brodessein från Drottninggatan till
Mynttorget synes hafva varit normerande för
utfyll-ningarnas gräns. Den kanal, som trädde i
den forna mellersta strömgrenens ställe, hade
äfven inne vid tomterna allt mer och mer
öfvertäckts med hvalf, så att den
hufvudsakligen endast vid in- och utloppen fortfarande
låg i dagen. Äfven i slutet af det 18:de
och början af detta århundrade fortgingo
fyllningarna, hvarom man
kan öfvertyga sig
genom en jämförelse
mellan holmens utseende
å 177 3 års karta och
kartan sid. 1 17 öfver
holmen, sådan den var
beskaffad, innan den
sista rifningen ägt
rum. Den viktigaste
landvinningen uppstod
under denna tid
genom den utfyllning af
södra strömgrenen,
som i sammanhang
med Lejonbackens
anläggning ägde rum på
den plats, där en del
af Mynttorget ligger,
och som gaf åt denna
strömgren formen af
en kanal med räta,
kajklädda stränder.
Ofvan omtalade
kungliga stall afbrann
år 1696, hvarefter den norr om dåvarande
stalltomten belägna Flemingska fastigheten och
det på andra sidan kanalen liggande Gref Pehrs
hus (se sid. 1 2 1) förvärfvades af kronan och stallet
ombyggdes med långsidan vid Norrbrogatans
östra linie. Några årtionden efter
ombyggandet synes det hafva varit på allvar påtänkt
att upptaga hela Helgeandsholmen för stallets
behof, i det att Nicodemus Tessin, i
sammanhang med förslagen till det nya slottet i
stället för det år 1697 afbrända, uppgjorde,
såsom ritningen sid. 1 18 gifver vid handen,
en plan, hvilken gick ut på att afrödja
dåvarande byggnader, räta norra och södra
strömgrenarna, anlägga längs dessa omkring
35 fot breda strandgator samt inom dessa,
mellan den redan då påtänkta nya bron norrut
från midten af det återuppbyggda slottets
norra framsida och förut omtalade bro i
Drottninggatans förlängning, bereda plats för stallet
på det sätt, att invid båda strandgatorna
uppfördes låga stall, vagns- eller ridhus, men
platsen i öfrigt lämnades öppen till ett stycke
på omkring 1 5 o fots afstånd från östra sidan
af gatan i förlängning af bron från
Drottninggatan. På den sålunda intill gatan
afsedda byggnadsplatsen skulle uppföras en
karusellbyggnad, på sid. 119 synlig i
genomskärning, och å ömse sidor omo denna
lägre byggnader för stallets behof. At Mä-
j68g ars karta ’öfver Norrström med holmar.
låren och Saltsjön skulle i en lägre plan å
andra sidan broarna afrundade platser
anordnas. Den östra af dessa, motsvarande
nuvarande Strömparterren, hade Tessin tänkt
sig bebyggd för stallets behof. Denna
Tessinska plan stannade, som bekant, på
papperet. Att i densamma tillbörlig hänsyn
tagits til! slottet, framgår däraf, att enligt en
af kaptenen Baltzar Cronstrand uppgjord
ritning den å holmens vestra del föreslagna höga
karusellbyggnaden med sin östra sida
sammanföll med en linie, dragen vinkelrätt från
västra slottsflygelns gafvel, och således ej,
såsom det nu föreslagna riksdagshuset, skymmande
en del af slottets norra framsida. Om mot för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
