Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Goethes värld. Af Ellen Key. Goethehaus i Weimar. Med 9 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
ELLEN KEY.
i detta rum finnes intet konstverk,
hvilket i den grad fängslar intresset, som
det porträtt af Goethe, som synes till
vänster om aldobrandiniska bröllopet.
Det målades 1829 af Stieler, som
Ludwig af Bayern sände till Weimar —• och
aldrig gjorde Ludwig eftervärlden en större
tjänst. Det betecknar både Ludwig och
Goethe, att den förre lät Stieler taga med
sig ett — mycket lyckadt porträtt af en
kvinnlig skönhet, för att med ens intres-
Gocthe.
Oljemålning af Angelika Kauffmann. I Goethehaus.
sera Goethe att låta måla sig af den
skicklige konstnären!
Om någon känt sig tvifvelaktig, när
han hört talas om de erotiska känslor
Goethe mellan 70—80 år väckte hos
unga kvinnor, upphöra dessa tvifvel
inför Stielers porträtt, i hvilket hans
samtida endast funno en blek afglans af den
lefvande Goethe, sådan han gick bland
dem vid 80 år. Trots det dåtida
målningssättets svaghet, ger oss Stielers
porträtt en aning om det mäktiga, ädelfor-
made hufvudet, den höga, ljusmättade
pannan, den fina näsan med de ytterst
känsliga näsvingarne, men framför allt
om de underbara ögonen, under de starka,
skönt bågiga ögonbrynen, dessa ögon,
hvilka, liksom Jesusbarnets på sixtinska
madonnan, voro nästan endast stora, svarta
pupiller och därigenom gåfvo samma
intryck af outgrundliga, sig inåt vidgande
andedjup, af outtömliga, flammande
ljuskällor. Den brunlätta, hälsofulla huden, där
tanke och lidande tecknat skönhetsfina
fåror men ej lämnat en enda oskön rynka,
håret, som i lätta, mjuka silfverkrusor
omgifver anletet, munnens uttryck af
besegrad smärta, det stilla majestät, den kraft
i hvila, som äro utbredda öfver gestalten
— allt detta motsvarar till fullo samtidens
yttranden om den åldrade Goethe.
Af ungdomsporträtten är det
intressantaste Angelika Kauffmanns i Rom
målade. Goethe talar i brefven därifrån om
det otroligt innerliga och fina kvinnliga
förstående, hon ägnade hans diktning. Men
Goethe själf har hon endast förstått så,
som den tidens »sentimentala» sköna
kvinnosjälar förstodo sitt ideal, Werthers
diktare, och därför har hon, som bilden
här visar, målat honom med blomlikt
lutande hufvud, med af ömhet och vemod
smältande ögon och ett inåtvändt,
svärmiskt uttryck. Hade Goethe verkligen
sett så ut, skulle han hvarken lämnat
Frederike, låtit bli att skjuta sig för
Lotte eller skrifvit Faust.
Ett annat idealiseradt Goetheporträtt
utfördes också i Rom, nämligen
originalbysten af Trippel, som stiliserade Goethe
enligt den belvederiske Apollos typ, och
om hvilken byst Goethe skrifver, att den
alls ej liknar honom, men att han är
glad att bevaras i minnet som en så
hübscher Bur sch! Den är dock ej mer
idealiserad, än att man genast känner
igen likheten genom öfriga Goethebyster..
Den står bredvid en byst af Fredrik II,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
