Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Drottning Kristinas sista dagar. Af C. Bildt. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING KRISTINAS SISTA DAGAR.
31
flitigt rekommenderande af sina
skydds-lingar. I allmänhet var det icke svårt
att bli rekommenderad af henne: litet
smicker var allt som behöfdes. Lägg
härtill de täta förbindelserna med lärde
och konstnärer, och man skall
finna, att sekreterarne icke hade
någon sinekur. Santini skötte den
största delen af brefväxlingen; den
öfriga ombestyrdes af Galdenblad,
som dessutom ägde att biträda
Kristina vid redaktionen af hennes
egna litterära arbeten. Dessa hafva
icke alltid vunnit därpå. Hennes
samling af aforismer, »Lediga
stunder» kallad, skrefs först 1680; stilen
är då kort, kärnfull och frisk.
Några år därefter har hon omredigerat
den med Galdenblads biträde: re
sultatet är långtrådigt och tillgjorda
Kristinas akademi, som ännu
lefver under namnet Gli Arcadi,
upptog också mycket af hennes och
sekreterarnes tid. Om detta lärda
sällskap vore mycket att säga, som
skulle intressera den svenska all
mänheten, men utrymmet tillåter
mig blott nämna, att när
drottningen utdelade de ämnen, öfver
hvilka de vittra herrarne skulle
skrifva granna krior, så rörde de
sig företrädesvis om kärleken.
Grefve d’ Alibert hade endast
att göra med socitetslifvet och
dess nöjen; allvarligare ämnen fick
han blott undantagsvis befatta sig
med. Matematikern Quartarono
och kemikern Bandiera voro
mycket viktigare personer, i hvilkas
arbeten Kristina personligen
deltog med det allra lifligaste
intresse: den förste var nämligen
astrolog och den senare guldmakare.
Visserligen skref hon: »Man måste känna
tillräckligt medicin och astrologi för att ej
låta lura sig af läkare och astrologer»,
men det betydde icke, att hon ej trodde
på svartkonstens makt. Ända till sin
död fortsatte hon sina experiment, som
slukade högst betydliga summor. I Rom
fortlefva ännu minnen och sägner om
drottning kristina. kopparstick af pietro
dell’ aquila 1675.
hennes guldmakeri, hvilka väl äro värda
att bevaras, men därom törs jag ej
berätta nu, liksom jag äfven måste förbigå
hvad som rör hennes förhållande till
vetenskap och konst, hennes arkeologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
