Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - 1897 års utställning. Af E. G. Folcker. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
E. G. FOLCKER.
genast i ögonen ett exempel af denna
speciela utställningsarkitektur, hvars
främsta uppgift är att göra reklam och väcka
den stora , hopens undran. Det är ett
litet tempel, helgadt ät Gambrinus, med
väggar af buteljer, kolonner af ölankaren,
tak af »oxhufvud» och torn af en
gigantisk ölflaska. Smaken i denna byggnad
ligger egentligen i ölet, som där
serveras.
Vid sjön och till största delen ute i
denna ligger den stora fiskerihallen, en
pittoresk träbyggnad.
Men hvad är det väl, därbortom på
Framnäsudden, som stiger upp för våra
ögon som en hägring från längesedan
svunna tider? Det är utställningens stora
»clou», bilden af Sveriges hufvudstad för
300 år sedan. Vi se oss förflyttade till
stranden vid Norremalm, där den gamla
träbron ledde öfver till Helgeandsholmen.
Mot erläggande af en ringa bropenning
kunna vi komma in i den gamla staden
och finna då först på holmen
Helgeands-huset till höger och på vänster hand vid
strömmen den gamla vattenkvarn, som vi
igenkänna från utsikter af Stockholm vid
denna tid. Ute i vattnet på denna sida
går »bommen», innanför hvilken fartyg
och båtar ligga i skydd bakom
»bom-slutarens» lås och reglar. Den långa
träbron till vänster leder fram till stadens
skeppsbro vid andra sidan af slottet, och
till höger leder den kortare bron öfver
till Norreport med dess torn och
vindbrygga. Midt för oss ligger det gamla
slottet sådant kung Johan senast
fullbordade detsamma, slottskyrkans stora
fönster spegla sig i vattnet, som sköljer
murarne, och öfver gaflar och tak höjer tre
kronor sina tinnar. Inkomna genom
stadsporten ha vi slottsplatsen på vänster
hand med den vackra portalen och
bryggan öfver »grafven»; i bakgrunden höjer
Storkyrkan sitt höga spetsiga torn, och
närmast oss i det gamla kvarteret, som
bär underjordens furstendömes namn,
svänger skyltplåten på sin stång och
inbjuder oss till den trefna ölkrogen med
sin täppa. Vi vika af åt höger
Smedjegatan framåt och tränga vidare in åt
stadens hjärta. På den ojämna gatan med
dess borgmästarestenar i midten råder
ett rörligt lif; i husens bottenvåningar
hålla handtverkare och handelsmän sina
varor till salu, kopparsmeder, klensmeder
och tenngjutare arbeta i sina verkstäder,
och på ett ställe foga guld- och
silfver-smeder tillhopa sina sirliga smycken.
Sällsynta tryck och kopparstycken
utbjudas af kringvandrande handelsmän, och
trängseln ökas ju mer vi nalkas
Trångsund, där invid Storkyrkans västra
gafvel gatan utmynnar i Stortorget. Från
det lilla kapellet invid kyrkporten kunna
vi kasta en blick in i kyrkan med sin
S:t Örjan och draken, altaret och
grafvarne, sådan hon var för 300 år sedan.
Vid Stortorget ligger rådhuset med sitt
burspråk och i jordvåningen den rymliga
stadskällaren, där man kan lefva hvar
dag kräsliga. Vid torget ligger också
Peder Brahes hus med sin »porticus»,
och i de öfriga tegel- och korsverkshusen
finnas öppna bodar och verkstäder,
liksom vid Smedjegatan.
Midt på torget står »Kopparmatte» på
sin pelare, och i gränderna omkring se
vi än längre in åt den gamla staden.
Gå vi så rådhuset rundt och komma
fram till slottets södra sida, ha vi
slottsträdgården med sina lummiga träd midt
för oss. Till höger ligger bollhuset, och
i hörnet intill har en »tawernare» sin
ut-skänkning af allehanda ädla viner. På
återvägen gå vi in på slottets stora
borggård och beundra dess präktiga
interiör, sådan vi minnas den från »Suecia
Antiquas» gamla stick.
Sådan som denna reproduktion är
utförd, med sina välberäknade
proportioner, sitt gedigna byggnadssätt och sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
