Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om inbillningens logik. Ur bref från en tecknare till en språklärare. Af Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM INBILLNINGENS LOGIK.
147
utfylles af den strålflod, i hvilken Kristus
nedstiger till skuggorna, och hållande sig
fast vid hans kläder söka de vägen
tillbaka upp mot lifvet. Hans rödkindade
ansikte har lika litet något af
michelagnio-losk imperator som af andeväsen, och
man känner, att denna figur icke är en
inbillningsskapelse. Hvad som icke
uppstår ur inbillning, går icke heller till
inbillning. Hela min uppmärksamhet
samlar sig kring taflans andra hälft, där de
drastiskt målade härskarorna af döda
med stela ögon och vidöppna munnar
sökande tränga sig mot ljuset som fiskarna
i ett akvarium mot glasrutan. Hvilken
oförgätlig syn af dödens hela hjälplöshet
och elände! De dödas vanmäktiga
trängtan mot lifvets ljus är taflans kärna af
inbillning, men just därigenom, att
konstnären med dunder och brak samtidigt
låter denna längtan tillfredsställas, bryter
han tragikens udd och sviker sin egen
inbillning. Taflans ena hälft med sin
kristusfigur neutraliserar den andra,
liksom »ett godt slut» skulle utplåna
intrycket af ett sorgespel. Af denna grund
efterlämnar icke heller taflan något
bestämdt och helt intryck. I striden mellan
taflans båda hälfter får dödsriket
öfvermakten, och hvarför? Emedan konstnären
där är sann mot sin egen inbillning,
emedan han verklighetstroget målar den
impression döden gifver honom och hans
samtid. I sin Kristus är han däremot
konstruktiv och har ej annat att gifva
än en mansgestalt omgifven af emblem.
Vore han verkligt religiöst troende, skulle
icke hans inbillnings öga ha sett så torrt
på återuppväckaren men så flammande
på dödssömnen och förintelsen. Jag
bestrider ingen rätten att tro, blott rätten
att låtsas det. Du berättar mig, att du
gjort den unge konstnärens bekantskap
och att han är en elegant parisisk
världsman med skeptiskt och temligen
raffineradt lynne samt att han för tillfället är
sysselsatt med förarbetet till ett —
backus-tåg. I följd af det, som jag redan ofvan
berört, fattar jag godt detta hans
mång-guddyrkande, hans behof af att röra sig
med olika och stridiga symboler; men
näppeligen torde han själf tänka sig en
sådan upplösning af dödens tragik, som
den framställda, och en panteistisk
hänsyftning på krafternas odödlighet kan
inbillningen blott ansträngdt sammanlänka
med kärlekens symbol. Den nutida
konsten har med all logik i Kristus sökt en
social symbol för broderskapet och den
förföljda sanningen. Kristus har till icke
ringa del blifvit en bild för mycket, som
dina farföräldrar helst förkroppsligade i
gestalter från Rom och Hellas. Hans
verkningsfält har blifvit lifvet mer än
döden. Sådan du beskrifver den
världslige konstnären kunna vi icke antaga,
att målningen till alla delar är ett logiskt
resultat af hans inbillning. Den kan äga
stämningsögonblickets tanklöshet, den
kan vara påverkad af en dikt; men hade
den varit ett äktfödt barn af personlig
inbillning, torde vi ha fått söka
upphofs-mannen i en munk eller en präst eller
öfver hufvud taget bland verkligt
troende, inom hvilkas inbillning lärans
bokstaf är brusande lif. Skulle icke din väns
målning ha fått ett helt annat djup af
filosofiskt allvar, skulle icke hans färger
ha flödadt än bredare, om han varit
naturalist gent emot sin egen inbillning,
om han låtit de döda, oförmögna och
längtande, från botten af en hålväg stirra
upp mot en otillgänglig bergås, där lifvet
skred fram ofvan deras hufvud, medan
de endast hörde de svängande klockorna
och barnens lekar? Han hade kunnat
symbolisera lifvet med ett enda
människopar, en man och en kvinna, med en
vilsekommen fjäril eller fågel, en öfver
afgrunden lutad rusenbuske, en strimma
af grönska och morgonsol.
Låt oss emellertid icke dröja vid detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
