Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gustaf Eriksson Vasa. 12 maj 1496(?)—29 sept. 1560. En minnesteckning af Ludvig Stavenow. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ludvig stavenow.
Det låg ej blott i
tidsförhållandena — bristen på dugliga krafter
— att Gustaf Erikssons regemente
blef så i högsta grad personligt.
Hela hans väsen ägde denna
benägenhet att själf gripa in och
kontrollera allt, som tyder på en
oerhörd verksamhetslust i förening
med en utpräglad misstänksamhet
och misstro mot sina verktygs
duglighet och redbarhet. Denna
personliga styrelse, som i början var
en nödvändighet, blef med tiden
en vana, som Gustaf icke kunde
aflägga, ehuru han på gamla dagar
själf klagar öfver, att han var en
utarbetad man, som längtade efter
hvila. Hela Sveriges rike sköttes
egentligen af konung Gustaf som
ett stort hushåll. Han icke blott
granskade själf sina fogderäkningar
eller räknade sina växlande
räntepersedlar och silfverskatter utan
grep in hvar hälst han fann något
att rätta eller uppmuntra i det
allmännas intresse. Då han såg de
svenska köpmännen, hvilka han
ändtligen löst ur beroendet af
Lübeck, ovana vid en själfständig
handel, undervisade han dem
genom skrifvelser och påbud, hvar
de skulle hämta eller afyttra sina
varor, hvad som lämpade sig till
införsel eller utförsel, eller hvilka
pris som skulle tagas för de olika
varorna. På samma sätt
undervisade Gustaf bönderna om
jordbrukets förmånligaste skötsel, om
dikning och röjning, bergsmännen om
tillverkning af stångjärn, den fiskeri-idkande
befolkningen om sillens saltande. Och
hans råd stannade ej därvid. Han ansåg
sig i kronans intresse äga att bjuda och
befalla härutinnan och gick ända därhän
att ifrågasätta böndernas äganderätt till
sina hemman, i fall de ej skötte dem
icke, hurulunda vi skola gjuta uti eder
samma ordning antingen med vax,
vatten eller tjära.» Han klagar, att deras
register är som »en skugga i månsken,
den man ser, och den dock ingen effekt
eller bruk med sig hafver», men när det
gäller att »vältra och söla sig i riksens
penningar», visa de ingalunda någon
försummelse.
gustaf vasa. samtida forträtt från konungens
sista år. A Gripsholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
