- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
514

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Litteratur. Det moderna Italiens författare. Prosalitteraturen. Af Helmer Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

HELMER KEY.

matilde serao.

rigt många moderna italienska författare
med mer eller mindre framgång, såsom t.
ex. Luigi Capuana, F. de Roberti, Roberto
Bracco, hvilken sistnämnde hufvudsakligen
verkat såsom dramatiker, med flera andra,
men framför alla dessa torde man af denna
riktning böra minnas en kvinna, den
talangfulla redaktrisen af tidningen »Il Mattino» i
Neapel,romanförfattarinnan Matilde Serao.

För att fatta och riktigt bedöma henne,
såväl hennes förtjänster som hennes fel,
torde det vara nödvändigt att känna något
om hennes person. Hvad sotn först och
främst förbluffar är hennes förvånande
arbetsförmåga. Sålunda skrifver hon i sin
tidning dagligen flera spalter, dirigerar
ytterligare en litterär tidning och
producerar två eller tre sidor at" de romaner eller
noveller, som hon under pseudonymer på
olika håll publicerar.

Därtill kommer, att hon själf
administrerar sin förmögenhet och sysselsätter sig
med sina barns uppfostran och att hon
vid viktigare politiska debatter brukar resa
till Rom för att själf diktera
korrespondenser och riksdagsöfversikter och detta
med en omdömesskärpa, som få
journalister af facket besitta.

Detta jäktande lif har naturligtvis icke
kunnat undgå att sätta sin prägel på
hennes verk. Man märker, att författarinnan
är en människa, som lefvat midt i det
moderna världsvimlet i besittning af en
uppöfvad, ständigt vaken
observationsförmåga. Men formen lämnar åtskilligt öfrigt

att önska. Man ser, att det har fattats
tid för det lugna utarbetandet utaf stilen,
som icke sällan är alltför diffus och bred.
Men å andra sidan skänker denna tvungna
brådska ofta en viss omedelbarhet och
friskhet åt uttrycket vid återgifvandet af
det moderna storstadslifvets oupphörligt
skiftande intryck. Hon har gifvit oss
ögonblicksbilder af mycken intensitet.

Matilde Serao är alltigenom modern; vi
sakna hos henne liksom hos de flesta andra
af det unga Italiens författare blicken för
det förflutna. Så t. ex. framträder i
romanen »La Conquista di Roma», sotn skildrar
det moderna lifvet i Rom, nästan alls
ingen känsla för den eviga stadens historiska
eller artistiska minnen. Hon hör till dem,
som uteslutande lefva samtidens lif. I alla
frågor, som röra det, är hennes intresse
i stället så mycket varmare; detta vare sig
det gäller sociala reformer, en
vetenskaplig kongress eller tidens senaste mystiska
rörelser, en vallfart till Bayreuth eller till
Jerusalem.

Det religiösa intresset har särskildt i
hennes senare skrifter tagit sig uttryck och
tyckes hvila hufvudsakligen på den
öfvertygelsen, att mänskligheten, om de gamla
religiösa idealen ramlat, måste söka sig
nya vägar mot idealet utom
hvardagslifvets tryckande sfer. Huru än framtidens
dom om Matilde Seraos författarskap må
falla, säkert är, att man aldrig skall kunna
frånkänna henne värde såsom sedeskildrare
af en tid, som hon i många fall bättre
kännt än de fleste.

Den mest habile af alla det nya Italiens
författare är milanesaren Gerolamo
Ro-vetta, sympatisk för resten och i viss mån
anspråkslös till sin karakter men affärsman
ända ut i fingerspetsarna. Han tillhör
ingen skola, har förmodligen ingen religion
och ingen annan djupare öfvertygelse
heller, men är däremot en särdeles utmärkt
observatör. Han skildrar det medelmåttiga
i lif, begåfning och moral med mycken
talang. Genomsnittsmänniskor känna i hans
böcker igen sig med alla sina små fel och
svagheter, utan att i minsta mån löpa risk
att bli klandrade, på sin höjd en smula
satiriserade, men på sådant sätt att det
kryddar skildringen eller liksom ger den
en bismak af en lagom, behaglig själfironi.
Häraf kommer författarens stora framgång.
Han får alla på sin sida, förutsatt att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free