Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 8, Aug. - Litteratur. Julius Lange. † den 20 augusti 1896. Af Karl Wåhlin - Fridtjof Nansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
ägde hela det universela studiematerialet till
sitt förfogande.
Hur han använde tiden på sina resor, därom
vittna ej blott de här ofvan omtalade
arbetena utan äfven en stor del af de mera
isolerade studier, som han allt emellanåt
offentliggjorde och af hvilka de bästa finnas
samlade i »Nutidskunst» (1873) och »Billedkunst»
(1884). Vid sidan om de vackra
undersökningarna och karakteristikerna af dansk konst
och af konsten på världsutställningarne 1867
och 1878 finner man sådana mästerverk i
essayform som »Michelangelo og Marmoret»
och »Velasquez», där den geniala
undersökningen i sin allmänfattliga klarhet och sitt
allt annat än fackmässiga intresse för det rent
mänskliga i de konsthistoriska företeelserna
håller läsaren i en oafbruten spänning, så att
han med saknad finner, när han kommer till
sista sidan, att det »redan är -slut».
Och nu har pennan fallit ur Langes hand
vid denna lifsverkets sista sida, som aldrig
blir skrifven till slut och på hvilken vi stirra
med en sorgsen och fruktlös gissning om hvad
som kunnat komma att stå där. Det hör
framtiden till att bestämma Langes plats i
den konsthistoriska vetenskapens
utvecklingskedja —• ty att han där äger en särskild
plats, är redan nu tämligen uppenbart. För
att kunna göra det, måste man kunna se hans
begränsning — och det är ännu icke så
alldeles lätt, åtminstone icke på det
konsthistoriska området — snarare då på det
konstkritiska, där han i tillmätandet af de
artistiska och tekniska värdena stundom blef
kylig och orättvis emot hvad som icke grep
honom starkt och personligt genom sina
mänskliga värden. I alla fall är Lange den man,
som tänkt det djupaste och sagt det
kärnfullaste af hvad som här i norden i vårt
århundrade blifvit tänkt och sagdt om bildande
konst. K w_n
FRIDTJOF NANSEN.
En biografi af W. C. Brögger och Nordahl
rolfsen. Med bidrag af prof. G. Retzius, prof.
frih. F. Richthofen, prof. H. Mohn, baron E. von
Toll, kand. A. " Ar stal m. fl. Med teckningar af
Chr. Krohg, O. Sinding och E. Werenskiold.
Öfversatt af Gustaf Åsbrink. Stockholm 1896, P. A.
Norstedt & Söners förlag.
Det arbete, på hvilket vi härmed vilja
fästa våra läsares uppmärksamhet, be-
höfver knappast någon anmälan, enär ju titeln
angifver det aktuela intresse, som är förenadt
med detsamma. Det är gifvet, att litet hvar
skall önska att få närmare lära känna den
man, hvilkens namn nu flyger öfver hela
världen och som fullbordat en i
polarforskningarnas historia särdeles anmärkningsvärd färd.
I detta arbete får man en klar bild af
Nansens personlighet ända från barnaåren, hans
ynglingatid, studieår, första färd i Ishafvet
o. s. v. Författarne skildra vidare hans djärfva
vandring öfver Grönlands inlandsis, och under
form af en humoristisk interview får man en
inblick i hans hem, hans egen villa
»Godt-haab» utanför Kristiania, samt en bild af
polarforskarens maka, fru Eva Nansen; hvad
karakteristiken af henne beträffar, kan man
dock anmärka, att förf.:s penna ej behöft
vara så spetsad som fallet är.
Men det är ock en annan sida af
Nansen som skildras, nämligen hans
vetenskapliga verksamhet, hvilken torde vara tämligen
obekant. Det visar sig här, att Nansen icke är
uteslutande en ärelysten sportsman utan ock
en allvarligt arbetande vetenskapsman, som i
samlandet af vetenskapliga rön ser det
väsentliga målet för sina expeditioner.
Att sålunda lära känna Nansens
personlighet har, sade vi, ett aktuelt intresse, men
i sammanhang med intresset för Nansens
person står ock intresset för polarforskningarna
i allmänhet. I detta hänseende lämnar
verket en god öfverblick af de hittills kända
förhållandena kring nordpolen och betydelsen af
forskningarna där uppe.
Vidare finner man en framställning af
föregående forskningsfärder i de arktiska
trakterna och ett kapitel om norska sjömäns
upptäcktsresor i Ishafvet.
Det är således ett rikhaltigt innehåll i
detta arbete, hvilket är värdt att läsas redan
af den grund, att man då ofantligt mycket
bättre förstår Nansens kommande skildring af
sin färd.
Till sist må nämnas, att bokens sista
kapitel handlar om männen på Fram, och det
är ju ett ämne, som äger stort intresse i
dessa dagar.
Arbetet utgifves i 15 häften à 60 öre.
Omslagsteckningen till dessa är utförd af Th.
Holmboe.
Tre kartor medfölja, nämligen en
nordpolskarta, en öfver Grönland och en öfver
isens utbredning under istiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
