Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En underbar man från vår storhetstid. Af Isak Fehr. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 2
ISAK FEHR.
lagda originalexemplaren. Den funna
samlingen omfattade öfver 6,200
växtformer, och detta arbete har af
kompetenta domare förklarats bättre än något
dylikt arbete från samma tid. Så hade
verkligen i hans fattiga Sverige
utarbetats ett verk, hvartill det öfriga samtida
Europa icke kunde uppvisa något
motstycke.
Såsom hans botaniska studier äfven
hade en praktisk riktning, så fann sig
regeringen föranlåten att taga hans
duglighet i anspråk och utnämde honom
till kommissarius i landskulturen, hvartill
hörde, att han skulle till allmänheten
sprida kännedom om Sveriges naturalster,
deras förädling och mest förmånliga
användning. »Denna sin uppgift att verka
för upphjälpandet af landets naturliga
tillgångar fattade han på ett sätt, som
vittnar om huru mycket han var fore
sin tid. Med fäderneslandets väl som
alltid till ögonmärke, beslöt han att i
Upsala inrätta ett tekniskt läroverk och att
därmed förena åtskilliga
fabriksanläggningar och mekaniska verkstäder; och
denna plan sattes också i verket med
den drift och hurtighet, som alltid
utmärkte hans verksamhet. Vid Fyrisån,
hvars vattenmassa då var större än nu,
uppstodo snart åtskilliga manufakturverk,
om också endast i mindre skala, såsom
papperskvarn, kopparhammare och
valk-hus (d. v. s. klädesfabrik), och Rudbecks
mening var, att de vetgirige studerande,
som ville ägna sig åt praktiska värf, där
skulle få tillfälle att vinna nödiga insikter.
Han förklarade sig villig, om konungen
så behagade, att utan särskild ersättning
meddela undervisning i åkerbruk,
trädgårdsskötsel, landtmäteri, vattenkonstverk,
mekaniken, husbyggeri, skeppsbyggeri,
fortifikation, alla slags kvarnar och verk
till järn- och kopparbruk. Vid anblicken
af så många och olika
undervisningsämnen, af hvilka hvart och ett nu för tiden
torde kräfva sin man, skulle man kunna
tro, att Rudbeck lofvat mer än han
mäktade hålla, men så mångsidig var denne
ovanlige mans begåfning, och så
omfattande voro hans insikter, att något
dylikt ej var att befara.» Detta omdöme
är en naturvetenskapsmans, d:r Swederus’,
som samvetsgrant tagit reda på Rudbecks
praktiska verksamhet. »Olof Rudbeck»,
säger en annan af hans lefnadstecknare,
»var ej mindre fintelig än arbetsam och
ägde ett skapande snille; utom att han
kunde uppfinna, så var han ock
hand-slög för att själf sätta de flesta
inventioner i verket». »Under sina kraftigaste år
var han utan tvifvel Sveriges förnämste
ingeniör, som under andra förhållanden
säkerligen skulle hafva intagit ett rum
bland Europas mest framstående
mekaniska snillen.»
Under i66o talet kom Rudbecks lifliga
själ att sympatisera med de ifriga
sträfvanden, som då gjordes för att närmare
lära känna vårt folks äldsta historia.
Många lärda män hade fattat håg för
detta studium och med stor flit sökt tyda
vår forntids gåtor, såsom Georg
Stiernhielm, den svenska skaldekonstens fader,
och den lärde professorn Verelius. Äfven
de mäktige stormännen intresserade sig
härför, främst af dem Magnus Gabriel
de la Gardie, som äfven för denna sak
visade sig som Sveriges störste mecenat.
Ett antikvitetskollegium hade blifvit
inrättadt i Upsala år 1667 med uppdrag
att samla allt, som kunde belysa
fäderneslandets öden under äldre tider. Jag
har redan omtalat, hur en tillfällighet —
uppdraget att rita en karta öfver Sverige
för en af Verelius under utgifning varande
gammal isländsk saga — gaf uppslaget
till det verk, som af hans samtid
mottogs med häpen beundran men hos en
mera kritisk eftervärld tillskyndade honom
namnet fantast och drömmare samt ännu
i våra dagar varit ägnadt att bortskymma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
