Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En katolsk folkvisa. Af Anna M. Roos. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 anna m. roos.
om helgonets återfall i fåfänglighetens
synd och därpå följande förnyade bot,
har Doncieux, som förklarar, att den står
alldeles utan motstycke i öfriga visor
och legender om Magdalena, framställt
en egen hypotes för att förklara dess
upprinnelse.
I en i början på 1500-talet af
dominikaner-munken Silvestre de Prière
utgifven bok, Aurea Rosa, förtäljas de
uppenbarelser, som den ofvan nämnde
munken, broder Elias, i grottan S:te
Baume mottagit och hvilka han på sin
dödsbädd skall ha meddelat en köpman
från Toskana. Det var den heliga
Magdalena, som flerfaldiga gånger visat sig för
broder Elias i den grotta hon själf
åtskilliga århundraden tidigare bebott, och
hon berättade för honom mycket om sina
upplefvanden och särskildt om de
tillfällen, då Jesus visat sig för henne. En
gång, berättade hon, hade hon gråtit
mycket och därpå tvättat sitt ansikte i
den källa, som finnes i hålan; strax
därpå hade Jesus, omgifven af de himmelska
härskarorna, framträdt för henne och talat
till henne. Något sammanhang emellan
tvagningen och den därpå följande
uppenbarelsen antydes alls icke; ej heller äro
Jesu ord vid detta tillfälle bestraffande.
Men, som Doncieux riktigt anmärker:
folkfantasien — liksom öfver hufvud all
skapande fantasi — har en stark
benägenhet för att, där den finner två fakta
utan synbart sammanhang stå bredvid
hvarandra, söka uppspåra en förbindelse
dem emellan, knyta dem tillsammans.
Det låter därför väl tänka sig, att man
velat i dessa två på hvarandra följande
moment se orsak och verkan, och för
den medeltidsasketiska uppfattning, enligt
hvilken icke blott skönheten utan äfven
renligheten var något flärdfullt och
syndigt, eller åtminstone i hög grad
misstänkt, låg det nära till hands att
föreställa sig, att Jesus uppenbarat sig för
att bestraffa den återväckta köttsligheten
i botgörerskans hjärta.
Denna Doncieux’ hypotes är ganska
sinnrik, och att han med den funnit
sanningen beträffande nämnda episods
upprinnelse är visserligen möjligt. Men att
taga detta för ett så obestridligt faktum,
att man, såsom D., förklarar, att den
katalonska visan icke kan vara diktad förr
än i början på 1500-talet, eftersom
Silvestre de Prières bok utkom 1502, är väl
dock något för mycket. Ty så alldeles
utan motsvarigheter, som den franske
folkloristen föreställer sig, är motivet icke.
Viktor Rydberg har i sin uppsats
»Kristus och Magdalena», föranledd af
Edel-felts bekanta tafla, framhållit, att bland
de bibliska kvinnogestalter, som lånat
drag till legendens Magdalena, också är
den samaritanska kvinnan vid brunnen
— äfven hon en kvinna, som genom Jesu
ord väckts till känsla af att hennes lif
i sedligt hänseende icke var tadelfritt.
Att Jesus vid en källa eller en flod visar
sig för Magdalena är också ett i visor
och sägner ofta förekommande drag; så
börjar den svenska folkvisan:
»Magdalena går åt källeflod,
Herren Jesus för henne stod.»
I nyssnämnda uppsats anför V.
Rydberg en finsk folkvisa om Magdalena,
där Jesu uppträdande omedelbart föregås
af att synderskan i en källa ser sin
fägring svunnen och klagar däröfver; när
Jesus kommer, är det ock såsom
väckande och straffande. Denna den finska
visans begynnelse synes mig vittna om
en närmare och mera osökt frändskap
med den spanska diktens slutepisod än
hvad berättelsen i Aurea Rosa kan sägas
äga. Att motivet skulle vara
själfständigt uppfunnet af den finske diktaren, är
föga troligt. Det är vissa modifikationer
som folksagor och folkvisor
naturnödvändigt undergå i de olika länderna —
att sålunda Magdalena i den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
