Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Sir Edward Burne Jones. Efter Julia Cartwright för »Ord och bild» af Helen Zimmern. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 o
helen zimmern.
FÖRSTA SKAPELSEDAGEN. OLJEMÅLNING AF
EDWARD BL’RNE JONES.
Taflans hela tjusning ligger i det
lidelsefulla uttryck, med hvilket flickans kärlek
afspeglar sig i hennes anlete, som ännu har
sin mänskliga form. Men, underligt nog, var
det åtskilliga personer som ej förstodo dess
mening, och en tvist angående ämnet
uppstod bland medlemmarna i the Royal
Water Colonr Society. Konstnären blef sårad
öfver de förvrängda tydningar, för hvilka
hans verk blef utsatt, tog bort sin tafla och
beslöt att icke mer utställa sina arbeten.
Under sju långa år sågs Burne Jones’
namn ej i någon utställningskatalog, och
både han själf och hans taflor blefvo
förgätna af publiken. Men konstnären
fortfor icke .dess mindre att arbeta i tysthet,
uppmuntrad af sina vänner och läggande
grunden till sin framtida ryktbarhet genom
att, en efter en, måla de taflor, hvilka
världen längre fram skulle få skåda. Burne
Jones var raka motsatsen till de konstnärer,
hvilka arbeta på beställning eller för att
rätta sig efter den rådande smaken. Till
somliga af hans verk är konceptionen så
storslagen, att det kräfves mellanliggande
förklarande taflor för att tydliggöra hans
tanke. En af de mest betydande af dessa
serier är en, som framställer »Perseus’
histo-ria»och har för sin tillkomst att tacka Morris
»the Earthly Paradise», hvilken den var
ämnad att illustrera. Vi se på seriens
första tafla gudinnan Athene uppenbara
sig för hjälten och bringa honom den
osyn-lighetshjälm, det svärd och den blänkande
sköld, med hvilkas tillhjälp han skall
besegra gorgonen. Andra målningar i serien,
»Domens klippa» och »Domen uppfylld ,
utställdes vid öppnandet af New Gallery
år 1888. På den ena hejdar sig hjälten
— hvilken på bevingade sandaler ilar fram
genom luften -—- vid åsynen af Andromeda,
som är fängslad vid klippan. På den
andra genomborrar han med sitt förtrollade
svärd den jättelika draken, midt för
ögonen på flickan, som skulle ha blifvit dess
byte. På den tredje taflan »Det förfärliga
hufvudet» tillåter Perseus Andromeda att
kasta en blick på gorgonens hufvud, där
det återspeglas i en åttahörnig damm i
trädgården. En annan tafla, som
framställer en händelse ur samma saga, ehuru
den icke egentligen tillhör Perseusserien, är
»Koppartornet». Här står i karmosinröd
dräkt Danae, hjältens moder, vid ett
cypressträd i en trädgård full af iris, liljor och
akleja; hon blickar med en dunkel och
sorgsen aning bort mot koppartornet, som
konungen, hennes fader, håller på att
bygga till ett evigt fängelse åt henne — i hopp
att kunna undgå den död, som han blifvit
spådd att möta genom dottersonens hand.
Ämnet är så behandladt, att där röjes
något af den uppfattning, som visat, att de
gamla myterna ej blott voro meningslösa
sagor utan lefvandegjorda poetiska
sanningar. Dessa målningar framställa sym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
