Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - I ett belägradt land. Några reflexioner och intryck från fjolårets Italien. Af Carl August Westerblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59°
carl august westerblad.
kationer. Den världsliga och den
andliga makten ha svårt att trifvas samman
i Italien — Quirinalen och Vatikanen
tyckas ha kommit att ligga hvarandra
något för nära. Missämjan eller rättare
striden dem emellan är icke — såsom i
t. ex. Frankrike — utgången fråji en
pointerad motsats mellan klerikal anda
och lekmannaanda. Det är icke blott
två skiftande tendenser, som brytas mot
hvarandra; — »det är tvänne Italien»,
påfvens och konungens. Och — för att
låna en fransmans spirituelt slående
ord —-: Chaque fois que 1’Etat proclame
son unitè, 1’Eglise repond par son èternitè
(hvar gång staten proklamerar sin enhet,
svarar kyrkan med sin evighet). Nåväl,
den närmare utredningen af i hvad mån
fjolårets sociala katastrof varit en
aktualisering af den andliga maktens kamp
mot den världsliga måste lämnas därhän.
Det centrala spörsmålet är här i hvarje
denna senares förhållande till den folkliga.
»Folken fordra framför allt, att
rättvisan har sin gång», har någon yttrat.
Men Italiens folk har, i dessa senare
tider, mer än en gång måst åse, hurusom
dess ledande vän, statens högst betrodde,
föga aktat på rättvisans kraf. De
italienska bank- och parlamentsskandalerna
äro sorgliga bevis därför. Ty på
missgärningarne har icke följt det obevekliga
och skyndsamma straff, som bort häfda,
att »ingen, hvilken nu än hans sociala
position är, kan undgå lagens stränga
bestämmelser. Domen öfver de
brottslige skulle ha bidragit till att omgifva
med vördnad och aktning landets
officiela institutioner, uppburna som dessa
måste vara af jämlikhet icke blott i
plikter utan ock i rättigheter, af respekt för
lagen, af rättvisans obevekliga stränghet».
Flär, vid sårandet af den allmänna
rättskänslan, stå vi inför det djupare, det
moraliska skälet till de ifrågavarande
utbrotten af samladt socialt missnöje. Det
är lätt att inse, hvilka farliga vapen fakta,
sådana som de antydda varit i
agitatorernas händer.
Men orsaken?
Man möter stundom, i tal och i skrift,,
uttrycken »intressepolitik» och
»kulturpolitik».
En nutida fransk statslärare, P.
Le-roy-Beaulieu, yttrar i ett arbete öfver den
moderna staten enstädes följande: Alla
mänsklighetens framsteg eller nästan alla
äro knutna vid enskilda personers namn,
vid dessa människor utanför rangrullan,
som det andra kejsardömets förste
minister kallade »individualiteter utan
mandat» ; det är genom dessa individualiteter
utan mandat som världen går framåt, och
utvecklar sig (L’Etat moderne, Paris 1890).
Att lämna rum för denna
individu-ela kraftutveckling, att tillgodose denna
individuela verksamhetsåtrå, att väcka
den enskilda företagsamheten, att skydda
det privata initiativet, att, som 1700-talets
franske samhällsteoretici uttryckte saken,
»ne pas trop gouverner» (icke styra för
mycket) — slikt är, om något,
»kulturpolitik». I Italien har, i våra dagar,
staten velat »ställa sig på det
individuela initiativets plats, och den har söft
den medborgerliga företagsamhetens ande,
därmed sänkande
produktionsmöjligheterna. Den har velat agera uppfinnare,
den har, efter sitt hufvud, velat skydda
industrien, handeln och agrikulturen; den
har velat pålägga den enskilda
verksamheten förmynderskap och kontroll». Slikt
är typisk »intressepolitik». Men det är
nu en gång för alla så, att det är det
som människorna tillvälla sig, icke det
som man förlänar dem, som är orsak till
deras hat. När därför mindretalets
»intressepolitik» ingenting ville förläna åt
flertalet, reste sig detta senare upp mot det
förra. Och så bröt en social storm lös.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
