Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i 6 KARL WÅHLIN.
Det reglemente, hvarigenom
grunddragen af Nationalmusei organisation
fastställdes, utfärdades 1866. Enligt detta
delades samlingarna i två hufvudgrupper,
den ena den historiska afdelningen, som
skulle lyda under Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, den andra
konstaf-delningen, som skulle stå under
Ofverin-tendentsämbetets inseende. Chefen för
den senare afdelningen skulle benämnas
intendent. Till innehafvare af denna
syssla förordnades professorn vid Kongl.
Akademien för de fria konsterna J.
Boklund. Följande år tillsattes en nämd af
fem personer, som skulle äga att fatta
beslut angående inköp till samlingarna
m. m. Genom en stadga af [868
bestämdes, att Nationalmusei konstafdelning
skulle lyda under Kongl.
Ecklesiastikdepartementet samt att jämte intendenten
två ordinarie amanuenser skulle
förordnas. Alla dessa bestämmelser voro
emellertid af provisorisk art, och först 1880
utfärdades den ännu gällande stadga,
som sedermera utgjort normen för
museets verksamhet.
Nationalmuseum och Gustaf Upmark
funno hvarandra i rätta stunden. Född
i Stockholm den 29 februari 1844 och
student 1861, erhöll Upmark 1869 filo-"
sofie doktors-graden och inträdde
omedelbart därefter såsom e. o. amanuens
vid det då ännu under daning varande
museet. Efter att i fyra år hafva
tjänstgjort där och efter att med understöd
af allmänna medel 1872 hafva företagit
en studieresa, under hvilken ban tog
kännedom om principerna för det
vetenskapliga ordnandet af gravyr- och
hand-teckningssamlingar i utlandet,
befordrades han 1873 till andre amanuens och
1875, efter N. F. Sander, som vunnit
befordran inom Kongl.
Ecklesiastikdepartementet, till förste amanuens,
hvarjämte han 1879 öfvertog
sekreteraregöro-målen. Vid sidan om sin verksamhet
vid Nationalmuseum var han fr. o. m.
1869 under några år lärare vid
Beskowska skolan.
Då Boklund 1880 afled, blef Upmark
utnämd till intendent, dock först sedan
N. F. Sander, som varit ifrågasatt
såsom tjänstens innehafvare, dragit sig
tillbaka. Genom elfva års nitiskt,
mångsidigt och insiktsfullt arbete var Upmark
väl beredd att mottaga detta chefskap
vid den jämförelsevis unga åldern af 36
år. Från denna tidpunkt kan man
räkna det moderna museiväsendets
inryckande i Nationalmusei konstafdelning.
Samtidigt utnämdes till amanuenser
d:r G. Göthe och d:r L. Looström,
och det är blott en gärd af rättvisa
att erkänna, hvilken stor andel dessa
båda utmärkta krafter ägt i framgången
af verksamheten inom Nationalmuseum,
där ett godt samförstånd och
ömsesidig tillit emellan chefen och de öfriga
tjänstemännen i hög grad främjat
arbetet. Göthe hade inträdt såsom e. o.
amanuens 1873, Looström 1877. I
likhet med Upmark hafva de båda, efter
omsorgsfull akademisk förberedelse, ända
från sin ungdom kunnat ägna ett
odeladt och sammanhängande arbete åt
Nationalmuseum och inom detsamma
utbildat sig till framstående specialister,
Göthe företrädesvis på tafvelkännandets
område och Looström på
konstindustriens. Den bredast och mångsidigast
anlagde af de tre var emellertid Upmark.
En chefs verksamhet inom ett
ämbetsverk är något för hvilket man icke kan
fullt ut redogöra genom påvisande af
synbara resultat. Men alla de, som
kommit i beröring med Gustaf Upmark, vare
sig de tillhört hans underordnade eller
den allmänhet, som hade att vända sig
till honom i tjänsteärenden, hafva
säkerligen fått intryck af redan och
precisionen i hans sätt att sköta ärendena och
af det nit för konstens angelägenheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
