Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Tysk romantik. Af Gerhard Gran. Öfversättning från norskan. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
GERHARD GRAN.
det Fichteska jaget som vår begränsade
mänskliga tanke, hvilken efter detta icke
blef bunden af någon fenomenens
nödvändighet utan kunde styra och ställa med
verkligheten efter behag. Redan hos
Wackenroder finner jag satser som
denna: »Alla ting i världen äro ju så eller
annorlunda, endast allteftersom vi se på
dem så eller annorlunda; människans
förstånd är en trolltinktur, genom hvars
beröring allt som existerar förvandlas
efter vårt behag.» Från den Fichteska
subjektivismen i förening med
spinozis-tisk panteism är det som Novalis har
sina skära poetiska visioner och en stor
del af sitt tankeinnehåll: »Inåt går den
hemlighetsfulla vägen. I oss eller
ingenstädes är evigheten med sina världar,
det förflutna och framtiden.
Yttervärlden är skuggvärlden; den kastar sin
skugga in i ljusriket» (Athen I, 74).
Jaget är allsmäktigt; genom sin vilja
betvingar det kroppen och hela
yttervärlden.
Från denna samma subjektivism var
det också som Friedrich von Schlegel, de
flesta romantiska slagordens fader, kom
till den berömda romantiska ironien. Var
yttervärlden blott ett tankeexperiment,
blott en skuggvärld, så fanns det ju
ingen särskild anledning att lägga
synnerligen på hjärtat hvad som hände i den
och inte heller för diktaren att deltaga
i sina personers öden. Det mest
öfverlägsna var ju ovillkorligen att se på
yttervärlden med objektiv indifferentism;
— denna objektivt likgiltiga syn på
yttervärlden kallade Schlegel ironi, och
Goethe stod länge för honom som den
ypperste representanten för
objektiviteten. Men senare kom han till det
resultatet, att det fanns en uppfattning af
verkligheten som var ännu suveränare
än den goetheska objektiviteten, och det
var att helt enkelt låtsa som om
verkligheten inte fanns till, behandla den ef-
ter sina egna infall, vända upp och ned
på den efter behag. Redan i Lucinde
hade han åsyftat att, som han sade, sky
allt slags ordning och åstadkomma en
»reizende Verwirrung», och efter hand
blef Goethe blott ett stadium i
utvecklingen uppåt till den högsta ironien,
under det höjdpunkten intogs af Tieck,
särskildt hans sagospel, som tumla så
muntert om med verkligheten och kasta alla
vanliga föreställningar huller om buller.
— Godtyckligheten var sålunda inom
konsten satt i högsätet; hvilket infall
som helst, hvilket litet jag som helst
framträdde med stigande fräckhet,
fantasteriet växte både i diktning och
målarkonst till rena vanvettet. Goethe
berättar t. ex., att det till Berlinutställningen
hade insändts en tafla, hvars motiv af
målaren själf var beskrifvet på följande sätt:
»Figur i kroppstorlek med grön hud; ur
halsen på den halshuggna kroppen
sprutar en blodström; högra handen häller
med utsträckt arm hufvudet i håret; detta,
som glöder inifrån, tjänar till lykta, från
hvilken ljuset kastas öfver figuren.»
Under det sålunda Fichtes
vetenskapslära, mer eller mindre förstådd, bildar det
filosofiska underlaget för den romantiska
godtyckligheten, enligt hvilken fantasien
eller den rena nycken suveränt handskas
med verkligheten, är det däremot i
Schellings tänkardrömmar som det
romantiska natursvärmeriet har sin rot.
Panteismen har ju i alla tider varit en
diktarereligion; här mötas i viss mån till
och med så totalt skiljaktiga
personligheter som den robuste Henrik Wergeland
och den af pur andlighet genomskinlige
Novalis.
Det adertonde århundradet hade som
bekant uppfattat naturen rent mekaniskt
som ett storartadt inrättadt maskineri,
och tidehvarfvets ?iaturglädje hade ända
till Rousseau, och hvad de flesta författare
beträffar äfven långt efter honom, hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
