Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur bokmarknaden - Af N. J. Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN.
ÄTTOJJC.JU’ ......~.....""" maoauaf
Gustaf Björklund, Om döden och uppståndelsen
från cellärans synpunkt. Sthlm, Samson & Wallin.
Den fråga, som förf. vill besvara, är
den, som hvarje tänkande varelse väl någon
gång gjort sig inför döden: betyder döden
en öfvergång från denna till en annan värld,
och i så fall, huru skall detta förklaras:
Han utgår från den sanningen, att
evighetskänslan är människan medfödd och att
den gifver sig tillkänna i alla religioner.
Om icke ett lif efter detta funnes, så vore,
säger han, den religiösa känslan, samvetet
och intelligensens lagar oförklarliga. Men
huru detta lif skall uppfattas och på
hvilket sätt man har att tänka sig människans
öfvergång till detsamma blir väsentligen en
vetenskaplig fråga, hvilken man därför
besvarar olika, allteftersom vetenskapen
intager en hög eller låg ståndpunkt.
I många religionsläror gifver sig en
in-stinktartad tro tillkänna, att
människokroppen äger något oförgängligt, som själen i
en kommande tillvaro icke kan undvara.
Instinkten har icke här, säger förf.,
misstagit sig, men oftast har den framkallat läror,
som varit så naiva och ofullkomliga, att
vetenskapen icke kunnat gilla dem.
Vetenskapen själf har återigen icke på ett
nöjaktigt sätt låtit bestämma sig af
människans högsta instinkter utan merendels i fråga
om förklaringen af de eviga tingen
förfallit till dessa i lika måtto förkastliga
ytterligheter, som fått sina etiketter i orden
materialism och idealism.
Författaren nämner en kristlig
dogmatiker, som han anser ha slagit in på den
rätta vägen i besvarandet af dessa svåra
spörsmål, nämligen A. F. Granfelt i
Helsingfors. Denne antager en andlig lekamlighet,
hvilken skulle utgöra det väsentliga i män-
niskans af celler uppbyggda organism. —
»Uttrycket andlig lekamlighet», säger vår
förf., -har i sig detta dunkla och
obestämda, men på samma gång äfven klara
och tydliga, hvilket utmärker allt, som
fattas under aningens form», och det
betyder en andlighet, som kommer från, eller
närmast tillhör kroppen» och i fråga om
hvilken den biologiska vetenskapen
verkligen uppdagat, att den existerar. Han menar
i själfva verket systemet af alla lefvande
celler i kroppen; och han anser att hvarje
cell är en andlig varelse, själf ett system
af lefvande individer. Han liknar
människokroppen vid ett samhälle, en stat, som
uppbygges genom samhällsmedlemmarnas
gemensamma behof och som alltjämt förnyas,
därigenom att nya människogenerationer
födas, i samma mån som de gamla dö bort.
Det är en sedan lång tid tillbaka känd
sak, att människans kropp till sina
materiela partiklar är stadd i en oupphörligt
skeende omsättning, så att hela cellmassan
efter några år måste anses ha blifvit
ersatt af en ny sådan. Men, säger vår
författare, omsättningen inom kroppen får icke
uppfattas så, att den skulle vara inskränkt
blott till de materiela partiklarna utan den
måste tänkas sträcka sig äfven till den
»andliga lekamligheten», till dessa
varelser, som ha cellen till sin kropp, hvilka äro
lefvande på grund däraf att substansen i
i den är lefvande d. v. s. förnimmande,
ett påstående, som han söker bevisa genom
en ingående tidräkning med materialismen,
såsom den särskildt framträder i L.
Büch-ners "Kraft och materia».
Cellvarelsen har en själ lik människans,
och hela den andliga tillvaron ingår på
visst sätt i densamma. Däraf kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
