Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En dag bland venderna. Af Paul Rosenius. Med 6 bilder efter fotografier af L. H. Steffen, Burg - Sibyllan. Af Hugo Gyllander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en dag bland venderna. 115
möjligt gömma dem för den påträngande
kulturen — den fromhet och den trohet,
som fyllde luften kring dem därinne i
kyrkan. Och det rinner mig i hågen
en liten vendsik sång, som i god tysk
öfversättning lyder sålunda:
Begrabt uns nun beide
Dort unter der Linde,
Pflanzt auf uns zwei Reben.
Zwei Reben des Weinstocks.
Die Reben, sie wuchsen
Und trugen viel Trauben,
Sie liebten sich beide
In eines verflochten.
Efter uppbyggeisen i vendernas kyrka
sökte vi och funno litet lekamlig spis i
trädgården till en af Burgs små krogar.
Den »vendiska likören» af kornbrännvin,
som vi läto inleda middagen, verkade
välment och menlös, och vi undrade just,
min vän filosofen och jag, huru mycket
af det slaget som kräfdes för att
kakelugnarna i vendernas spinnstugor skulle
falla i golfvet vid dansgillena.
Och så satte vi oss slutligen på
bantåget i Burg för att norrut, öfver
Strau-pitz, nå stationen Lübben på linjen
Ltib-benau-Berlin. Vi voro på det klara med
att ett par feriedagar svårligen kunnat
användas förståndigare. Vi hade hämtat
intryck som sent skulle förblekna.
sibyllan.
AF HUGO GYLLANDER.
När vissheten skrumpnat till tvifvel,
och när minnet tog form af en dorn,
för min tanke skymtade sägnen
om Tarquinius Superbus i Rom.
Hur han satt med krona på hjässan,
af rusande makten glad,
och sträckte sin starka spira
öfver kullarnas eviga stad.
Men en natt, när han grubblade, sömnlös,
på sin egen och rikets sak,
en gumma stod vid hans sida
palatsets tysta gemak.
Hon kom som en skugga ur väggen,
som en dröm från ett annat land,
hon kom, som vore hon kallad,
med nio böcker i hand.
Ord och Bild, n:e årg.
Med nio skrifna rullar,
som gulnat i seklers dam.
Hon blickade skarpt och gåtfullt,
när hon spörjande räckte dem fram.
Och hon nämde ett pris — men kungen,
som mästrat sin häpnad då,
med harm öfver summans storlek
föraktfullt bjöd henne gå.
Och hon svann som en dröm, en skugga,
som något man ej får fatt. —
Men åter vid furstens sida
hon frågande stod en natt.
Och hon sade: "Tre jag brände.
De öfriga ser du här.
Bestäm dig hastigt, o konung,
ty priset detsamma är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
