Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Modern öfvertro. Ett referat och ett utkast till en kritik. Af Gustav A. Jäderholm. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modern öfvertro.
195
ny, allt omfattande världsreligion, i
förhållande till hvilken alla andra lifs- och
världsåskådningar äro idel »öfvervunna
ståndpunkter». Men dessutom också en
vetenskap, som på erfarenhetens
grundval enligt vanlig logik, afgörande och till
fördel för människans innerligaste
förhoppningar löser lifvets och dödens gåtor,
bevisar själens odödlighet och Guds
tillvaro. Att den spiritistiska religionen
bygger på en föråldrad och naiv uppfattning
af religiösa ting öfver hufvud, och att
vetenskapligheten föga tål att synas i
sömmarna, då ju dess resultat mer eller
mindre medvetet för den forskande
spiritisten är förut bestämdt, är en annan fråga;
målet är religiös vetenskap och
vetenskaplig religiositet, en sammansmältning
af båda till enhet, där elementen äro
»aufgehoben».
Det är underligt att se, hur den
mystik, som människorna icke tyckas kunna
fria sig från, i denna dess form har lärt
så mycket af sin argaste fiende, den
vetenskapliga objektiviteten, att den själf
ej vågar framträda annat än med en,
låt vara karrikerad, mask af den
tankeriktning den själf hatar, och hvars
otillräcklighet som undersökningsmetod af
verkligheten den vill bevisa. Spiritismens
mål är ju att drifva undan »den
vetenskapliga materialismen» och i stället
sätta en ljusets gudomliga och
vetenskapliga visdom, som förklarar allt och åt
människorna ger åter urtidens drömda paradis.
Det kunde synas som om härvid
statsreligionens bekännare och
ämbetsmän blott hade att räcka andelärans
apostlar handen som åt de räddande änglarna
i den ellofte timmen. Det har sagts, att
spiritismen endast och allenast gifver
vetenskapliga bevis för bibelns lära, och
att sålunda t. ex. prinsessan Karadja,
fruarna Abend och Rothe samt Mr.
Peters vore kristendomens fullkomnare. Men
det är föga sanning däri; vår tids ge-
nomsnittsbildade, lika skeptiska och
till-gjordt kritiska å den ena sidan som
barnsligt öfvertroende å den andra, ha
satt sin prägel på denna
vetenskapsreligion. Spiritismen är afgjordt
antikristlig, huru nära släkt än terminologierna
må förefalla. Hufvudsatserna i
kristendomen få undergå en
»fullkomningspro-cess», i hvilken ali medeltidens
handgriplighet och fantasistyrka tvättas bort,
och återstoden blir ett utspädt extrakt
af deismens välkända art. Evangelisten
Johannes betonar under en séance, att
det blott finnes en Gud, »en odelbar,
gudomlig princip, en ande öfver alla
andar, en skapare», hvadan sålunda
treenighetsläran är ett »öfvervunnet
stadium ». Kristus är bara Jesus af Nasaret,
världens största medium, oss sänd till
förebild — icke till något mystiskt slag
af försoning. Atanasius upplyser själf
under en séance, att han efter döden
blifvit fanatisk arian. . . Af läran om
synd och nåd finnes blott
rättfärdighets-läran kvar, medan straffen endast sällan
omnämnas, och eviga straffs tillvaro har
kallats en skymf mot Gud. Och läran
om den makt Parker en gång kallade
den tjärde personen i gudomen? En
kalifornisk spiritist bad en gång offentligen
så: »O Lucifer, ljusets bärare! O
Be-lial, motståndets herre! O Baal Peor,
öppningens herre! O Hades, Orkus’ Gud!
O djäfvul, dämonernas furste i de
kristnas helvete! O du monark i den
bottenlösa afgrunden!...... välsigna din
tjänare i hans arbete för dig! Fyll hans
mun med visdomsord, på det att denna
församling må tro och förstå, att du är
en bönhörande och bönbesvarande
djäfvul!» Här räckte icke de deistiska
tendenserna till, här lefver hela urtidens
rikedom af fasaväckande namn och
egenskaper hos underjordens och det ondas
gud. Och sådant kan man kalla
kristendomens fullkomning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
