Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nationalismen i Frankrike. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
carl g. laurin.
thur Meyer, som i le Gaulois talade för
monarkismens och boulangismens
gemensamma intressen, den goda idéen att söka
få pengar af hertiginnan d’Uzés, en
förnäm, stenrik ung dam. Det lyckades
öfver förväntan. Tre miljoner francs
blef det i ordets egentliga mening
furstliga kapet, ty hertiginnan nedlade först
summan pro forma för sin konungs
fötter. Denne hade, i förhoppning att i
Boulanger få en konungamakare, gjort
upp en politisk fälttågsplan med
generalen. I valkretsar, där monarkisterna voro
flera än boulangisterna, skullè de senare
understödja de förstnämnde, och i
valkretsar, där boulangisterna voro i flertal,
åtogo sig monarkisterna att rösta på den
boulangistiske kandidaten. I detta
invecklade hemliga dubbelspel sökte alla
att ljuga för och bedraga hvarandra, men
Boulanger fick röster från vänster och
röster och pengar från höger.
Offentligen deklamerade man »Après låge de
boue l’åge de fer»: nationalismens
spartanskt dygdiga och stränga järnålder skulle
efterträda den parlamentariska
»smutsåldern». I sina proklamationer med
kraftigt bildspråk från renhållningsverket
uppmanar generalen folket, att »med ett
duktigt tag med kvasten sopa ut hela detta
byke, som vanhedrar landet». Byket
skulle vara ministrarna. Men det ligger
något relativt fredligt i denna originela
historia. Frånser man de hotfulla
blickarna mot »hålet i Vogeserna», allt tal
om smuts, blod och förruttnelse, som
dessutom ej var så illa menadt, får
man vid betraktandet af denna nationela
rörelse en glad förnimmelse af att åse
en operett. Det är litet för mycket
trumma och skrällande mässingsinstrument,
ett något enformigt gastande af »tag denna
sabel, den sabeln, tag sabeln», men godt
farslynne öfver det hela. — De tre
miljonerna voro slut i en handvändning, och
då var också denna rörelse, som enligt
uppgift kom de ädlaste strängar i
nationens bröst att dallra — slut.
I kammaren föreslog generalen 1888
författningens revision. Han uppläste
nämligen ett förslag till en
bottenhederlig, fullt demokratisk republik. Man kan
förstå, hur ärligt republikanskt detta
förslag var menadt, då man hör, att det
skrefs af den monarkiske representanten
för departementet Orne, M. Dugué de
la Fauconnerie. Författningsrevisionen
afslogs, och kammaren var nog
ofosterländsk att ej en gång medgifva sin egen
upplösning, hvilket Boulanger äfven hade
motionerat om. Han ådrog sig genom
sitt tal för kammareupplösningen en duell
med kammarpresidenten Floquet.
Boulanger blef svårt sårad. Nu voro goda
råd dyra. Generalen höll på att bli
löjlig genom duellen, ty Guds dom hade
utfallit till förmån för den genomruttna
parlamentariska republiken. Dock ännu
en gång skulle den vackre, glade
generalen få vind i seglen och stiga högre
än förr. Den 27 januari 1889 valdes
Boulanger vid ett partielt val i Paris med
245,000 röster omigen till deputerad.
På aftonen gick det lifligt till på
Restaurant Durand vid Madel einëplatsen.
Där samlade sig patriotligan, som blott
hade ett par veckor kvar att lefva. Detta
fosterländska förbund, som hade
blodsutgjutelse, om också endast på främlingar,
till specialitet, utsträckte för aftonen i
sin fosterländska hänförelse programmet
till ett blodbad på sådana republikaner,
som ej begrepo sig på den där
granitrepubliken, som Dugué de la
Fauconnerie, Rochefort och Philippe VII
arbetat i hop åt sin general. Men Boulanger
sade ännu en gång nej till alla råd att,
som man sade, »förlossa Frankrike med
ett kejsarsnitt». — När vaktmästarna den
kvällen släckte de sista ljusen och
samspråkade om de egendomliga saker de
hört sina gäster så våldsamt diskutera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
