Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Tegnér och den brinkmanska »seraljen». Af E. Wrangel. Med 11 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEGNÉR OCH DEN BRINKMANSKA »SERALJEN». 507
jämt Tegnérs svägerska fru Sofi
Myhrman; en annan »favoritsultaninna» fru
Peppi Benedicks, född Seeligmann, synes
Tegnér mindre ofta hafva träffat.
Kanslirådet Gustaf Myhrman, »Sylla» kallad,
ägde också en vacker och älskvärd maka,
Louise Gerle. Till den Myhrmanska
kretsen hörde kamreraren C. F. Geijer,
Tegnérs kamrat i Götiska förbundet, och
Erik Gustafs broder, hvars fru, Sofia
Agneta Lagerlöf, ärft denna släkts poetiska
anlag; samt vidare den bekante läkaren
Magnus Martin af Pontin och hans fru
född Elfving.
Hos Myhrmans och hos Brinkman
träffade Tegnér äfven Öfverstinnan
Marianne Ehrenström, född Pollet, Brinkmans
ungdomsväninna från Stralsund, en vitter
dam, som nu framträdde med några
arbeten (på franska) om den svenska
litteraturen. Hos hennes släktingar baron
Ridderstolpes blef Tegnér också införd;
ett par smådikter vittna om denna
bekantskap. Wallins och Franzéns fick
han heller icke försumma. Wallins
foster- och systerdotter Greta (Wikander)
intresserade honom; i hennes album skref
han dikten »Söndagsskolan». Franzén
hade den sorgen att på hösten 1829
förlora sin (andra) hustru Sofia Wester;
i vännens sorg deltog Tegnér lifligt,
och han hade ämnat att författa en
dikt öfver den bortgångna, men blef
förekommen af Beskow.
Till Tegnérs intima umgänge under
dessa stockholmsår hörde också
konstnärsfamiljen Forssell samt Maria Röhl,
som varit elev af Chr. D. Forssell och
nu bodde i hans familj. Maria Röhl
började vid denna tid blifva anlitad som
porträttör, och talrika äro de porträtt i
blyerts och svartkrita, som nu
tillkommo. Tegnér satt för henne redan
i november 1828, fastän porträttet icke
synes blifvit färdigt förr än in på
följande år. Om detta porträtt, som nu
FRU GUSTAVA POPPIUS F. HOCHSCHILD.
BLYERTSTECKNING AF* MARIA RÖHL (1843).
/ Kungl. Biblioteket.
genom reproduktion väl är det mest
bekanta af Tegnér, skref han hem: »Jag
tycker själf att det är det likaste jag
sett». Till konstnärinnan — som i den
Tegnér-Brinkmanska brefväxlingen ofta
omtalas under namnet »konstmön» —
riktade han nu den lilla dikten »Konstens
genius». —
Detta år (1829) var ett af Tegnérs
mest produktiva. En hel rad af dikter
tillkommo nu, visserligen ofta af tillfällig
eller efemerisk natur, men dock vanligen
innehållande några skönheter — eller
kvickheter. Sådana små poem voro de
två till grefvinnan Ugglas, det ena med
tack för en blomma, det andra
besjungande Therese, den fina och smärta, hvars
växt en ängel format. Hennes syster
grefvinnan Björnstjerna hade förut
uppvaktats med en liten vershyllning af Teg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
