Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den sjuke mannen och hans kaotiska styrelse. Af Nicholas C. Adossides. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 7 bilder - Efterskrift. Af P. G. Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af makterna i syfte att ändra tillståndet
i Turkiet. Under tiden går Turkiet sin
undergång till mötes, och sultanen
stannar där han är. På detta sätt beredes
landet så småningom för ryssarna. Ju
djupare riket sjunker, desto större hopp
ha ryssarna om att få Konstantinopel,
»världens nyckel», som det kallades af
Napoleon. Vid en flyktig blick på den
politiska horisonten kan man icke se
något botemedel mot denna fara, och
Abdul-Hamids tyranni är på vippen att
bli efterträdt af kosackens.
Kanhända är dock den tiden icke
långt aflägsen, då Turkiets förtryckta
folk skall kasta af sig det afskyvärdaste
af alla ok och deras rike taga plats
bland nationerna.
De tusentals liberaler, kallade
ungturkar, som ha funnit tillflykt i Europa
och Amerika, ägna beständigt sin
förenade energi åt organiserandet af en
effektiv revolution, som skall befria deras
land från dess störste fiendes,
Abdul-Hamids, tyranni och hans kamarillas
grymhet. Ehuru de ofta misslyckats, ha
de likväl ödet på sin sida, och
skickel-serna skola snart sätta dem i stånd att
utföra sin afsikt.
Despoter kunna väl förtrycka folken,
men det kommer alltid den tid, då
folken kufva despoterna!
EFTERSKRIFT.
Under en mellanakt vid en Isidora
Duncan-föreställning i Newyork vinkades
jag af en bekant öfver till logen midt emot.
Här blef jag föreställd för Nicholas
Ados-sides, en ung grek, som är en af den
turkiska frihetsrörelsens mera bemärkta
målsmän. Efter att några år ha innehaft en
befattning i turkiska utrikesdepartementet
måste han fly ur landet för sitt lif på
grund af allt för frisinnade åsikter och
vistas f. n. i Förenta Staterna.
Vårt sammanträffande resulterade i
of-vanstående artikel, ursprungligen skrifven
för en annan, nu nedlagd tidskrift. För att
ingen må tro, att förfis påståenden äro
ovederhäftiga eller grunda sig på annat än
kunskap i första hand, vill jag ha nämndt,
att han är yngste son till Adossides Pascha,
en byzantinsk grek, som under sin 46-åriga
tjänstetid beklädde många maktpåliggande
ämbeten under 4 sultaner, i det han efter
hvartannat var Kretas guvernör,
inrikesminister, sändebud till Rumänien, envoyé
extraordinaire till de dalmatiska provinserna,
furste af Samos o. s. v. Till följe sina
liberala böjelser och sin omutliga
rättskaffenhet blef Adossides Pascha snart
persona non grata i Abdul-Hamids ögon,
och både han själf och hans familj voro
utsatta för spionerier under flera år, tills
han vid återkomsten från Samos föll all-
deles i onåd hos sin nyckfulle och
samvetslöse härskare.
Artikeln sysselsätter sig blott med
förhållanden sådana de voro innan och
sådana de omsider framtvingade den
ungturkiska revolutionen, så minnesvärd för
sitt oblodiga och alltigenom sansade
förlopp och för den totala omhvälfning, som
ägde rum snart sagdt på en enda natt.
Ziirich, nov. 1908.
P. G. Norberg.
P. S. Händelserna hafva på sista tiden
utvecklat sig raskt. Den 13 april utbröt
det militäruppror, som hotade att
omintetgöra frukterna af det ungturkiska partiets
seger, och under flera dagar befann sig
Konstantinopel i de upproriska soldaternas
våld. Men ett fruktansvärdt åskmoln drog
sig samman öfver deras hufvuden, då armén
i Saloniki satte sig i rörelse mot
Konstantinopel för att försvara den nyvunna
konstitutionen. Efter häftiga gatustrider tog
den hufvudstaden i besittning, och en sträng
räfst med upprorets anstiftare vidtog.
Abdul-Hamids timme var slagen. Den 27
april afsattes efter en 33-årig
skräckregering den fruktade och hatade despoten,
och hans tre år yngre broder Reschad
Effendi besteg under namn af Muhammed
V Turkiets tron.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
