Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från operan och konsertsalarna. Af Andreas Hallén. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste då sägas, att många af våra
inhemska krafter tyckas sakna den
sångteknik, som kan tillfredsställa de anspråk
man bör kunna göra på ett vårdadt
bel-cantoföredrag i enlighet med den äldre
italienska skolans bästa principer. Dessa
ständiga andhämtningar, hvarigenom såväl
den musikaliska frasen som satsens
konstruktion ofta på brutalaste sätt afbrytes,
den ojämna och fula vokalisationen, det
otydliga textuttalet och den felaktiga
registeranvändningen beteckna alltid en dålig
skola eller t. o. m. ingen alls.
För att en opera som »André Chénier»,
hvilken ju icke hvad uppfinningen beträffar
kan räknas till de starkaste, skall kunna
blifva riktigt njutbar, erfordras framför allt
goda sångförmågor, i synnerhet af
hufvud-partierna, och utan sådan förutsättning blir
det svårt nog att åtminstone någon tid
framåt hålla verket uppe på repertoaren.
Det har dessutom oftast visat sig, att
premiärer gifna så långt fram på vårsidan ej
förmått utöfva någon starkare
dragningskraft på publiken. Till och med ett så
genialt underverk som Wagners
»Mäster-sångarne i Niirnberg», för första gången
gifvet i april 1887, måste efter ett fåtal
glest besökta föreställningar nedläggas, och
så har det äfven gått med många andra
operor af betydande konstvärde, som
kommit för sent fram på våren.
Sedan herr Menzinskys afgång från
operan förlidna årets höst har bristen på
en dragande tenorist för den stora operan
varit mycket kännbar. Som ersättning för
herr Menzinsky försökte direktör Ranft först
med ett gästspel af danske sångaren herr
Cornelius, men utan större framgång. I
medlet af februari engagerades herr
Wilhelm Herold för ett längre gästspel och
uppträdde denne, här välbekante och
mycket omtyckte sångare för fulla hus i
operorna Carmen, På Sicilien, Pajazzo, Bohéme,
Aida, Trubaduren och Lohengrin. Af dessa
anser jag för min del hans Lohengrin vara
den intressantaste typen, och en mera
tilltalande gestaltning och riktigare
uppfattning af rollens ideella innebörd har man
kanske aldrig här förut fått tillfälle att
göra bekantskap med. Herr Herold förmår
genom sitt intelligenta framställningssätt,
sin vackra röst och sitt nobla sångsätt till
ett verkningsfullt helt forma ett musikdramas
båda väsentliga element så, att man får
Fot. A. Jonason.
HENRI MARTEAU.
ett klart och riktigt intryck af samt en
medryckande känsla för det förstärkta
uttrycksmedel, som musiken bör och kan
blifva i dramats tjänst. En sådan måttfull
och väl öfvervägd konst erbjuder icke blott
en smakbildande konstnjutning för publiken
utan kan äfven blifva våra inhemska
artister och nybörjare till förebild och lärdom.
Den raka motsatsen till herr Herold
blef snart därpå en ung tysk tenorsångare,
herr Eugen Wolff\ som gasterade eller
debuterade i Lohengrin samt i »På Sicilien»
och »Pajazzo» och visade sig i intetdera af
dessa partier vara sina respektiva uppgifter
vuxen. För närvarande har den förutnämnde
herr Menzinsky återvändt till Stockholm på
ett kortare gästspel och har redan
upp-trädt i sina gamla roller som Simson,
Lohengrin, Tannhäuser och
Mästersån-garne. Hans vackra röst, vårdade
sångföredrag och talangfulla spel förmådde
likväl ej locka en så talrik publik som man
haft fulla skäl att vänta sig, efter alla de
jeremiader som beklagade hans bortgång
och herr Ranfts obenägenhet att reengagera
honom. Detta hans tillfälliga gästspel
möjliggjorde emellertid till glädje för många
Wagnervänner framförandet af
»Mäster-sångarne i Niirnberg», som repeterats hela
innevarande säsong, men som ej kunnat
förr framföras i brist på inhemsk lämplig
Walther von Stolzing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
