Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholms musiklif. Höstsäsongen 1909. Af Andreas Hallén. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS MUSIKLIF
HÖSTSÄSONGEN 1909
Af ANDREAS HALLÉN
Med i bild
DE TYSKA musiktidningarna och
äfven andra periodiska tidskrifter
för konst får man ofta vid hvarje
säsongs början läsa vemodsfulla
betraktelser öfver den ändlösa raden
konsertannonser, hvilka för herrar kritici betyda ett
både mödosamt och hvad värre är ett
mestadels otacksamt arbete. Vid innevarande
säsongs början voro jämmerlåtarna talrikare än
vanligt, och en af de mera framstående
musikskriftställarna hade gjort den iakttagelsen
att af circa 600 konserter, som
annonseras under en säsong, knappast 100 äro
värda någon ingående kritik och ej heller
dessa 100 kunna inbringa konsertgifvaren
någon afsevärd inkomst. Det är endast
rangkonstnären eller vissa virtuosa
specialiteter som numera kunna påräkna en större
betalande publik, och för alla andra blir
ett offentligt uppträdande på egen risk en
mycket dyrköpt erfarenhet.
Här i Stockholm är konserternas antal
ännu ej så förskräckande stort, om ock det
tyvärr måste erkännas, att desammas
värdefullhet icke alltid stått i önskvärdt förhållande
till det i allo ganska respektabla antalet, samt
att man icke ofta får konstatera, att
publikens smak träffar den »bästa varan»!
Under den flydda höstsäsongen besöktes
hufvudstaden af flera utmärkta konstnärer,
men endast en, nämligen Dr. Wüllner,
lyckades få utsåld salong. Vår
landsman-inna fru Sigrid Arnoldssön gaf några
konserter för goda hus, och åhörarna fingo
ånyo tillfälle att värdera och beundra hen-
nes högst förträffliga sångteknik och
förståndiga musikaliska föredrag, isynnerhet af
franska och italienska kompositioner, som
också öfverallt i utlandet förskaffat henne
ett mycket uppskattadt namn både som
opera- och konsertsångerska.
En annan sångerska, fru Julia Culp,
holländska till börden och elev till fru Etelka
Gerster i Berlin, har i Tyskland på sista åren
eröfrat sig en framstående plats som
vis-och oratoriesångerska men lyckades här ej
vinna någon talrikare publikanslutning på
sina trenne konserter, hvilkas kanske för
härvarande förhållanden något för ensidiga
program uteslutande upptogo, i väl valda
grupperingar, visor af Schubert, Löwe,
Schumann, Brahms, Hugo Wolf och Richard
Strauss. Den verkligt förstående
musikbedömaren måste gifva den utländska
kritiken fullkomligt rätt, som tillmäter denna
unga sångerskas föredrag en mera sällsynt
grad af konstnärlighet både hvad
sångteknik och fulländad frasering beträffar.
Hennes röst är en praktfull, varm och
omfångsrik alt, och hon, liksom fru Arnoldson,
förfogar öfver en högt uppdrifven
andhämtningskonst, som möjliggör att såväl den
deklamatoriska som den musikaliska frasen
aldrig behöfver sönderplockas i smådelar,
hvilket ju alltid verkar i sämre mening
dilettantiskt och tyder på en felaktig eller
otillräcklig teknisk utbildning. Fru Culp
förstår tillika att på ett ovanligt känsligt
och intelligent sätt gifva den
karaktäristiska stämningsvalören åt allt hvad hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
