Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Timgad och Lambesa. Af C. Lewenhaupt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIMGAD OCH LAMBESA
195
no sig i Afrika, kom därigenom särskildt
en i förgrunden, den numidiska legionen,
hvars befästade läger man ett par
decennier tillbaka funnit vid Lambesa.
Intet annat truppförband i något land i
världen har lämnat så många och sä
bestående minnesmärken efter sig som
detta. De inskrifter och monument, som
ännu finnas kvar, tillåta oss i denna dag
att följa ej endast legionens historia,
utan hela den i Afrika befintliga
romerska arméns.
Före Augusti tid hade det varit
vanligt att soldaterna efter hvarje särskildt
krig erhöllo permission för att tills
vidare begifva sig hem till sig. När ett
nytt fälttåg var att förvänta, inkallades
de, men icke förr. Att detta skulle
inverka lika menligt på öfning och
disciplin som på soldaternas enskilda
ekonomi faller af sig själft, och kejsaren
införde därför en ständig krigstjänst, vare
sig det var krig eller fred, med värfvade
soldater som bundo sig för vissa
tjänsteår. Och hvarje nytt år tillkommo nya
rekryter för att ersätta de fallna eller
uttjänta. Legionen kom härigenom att
bilda en lefvande enhet, visserligen med
ständig omväxling, men med sin egen
historia, sina egna traditioner och sitt
eget namn, ungefär såsom det varit och
måhända än en tid skall förblifva med
våra svenska regementen. Den
numidiska legionen kallades Legio tertia
Augusta.
Det var långt ifrån Augusti mening
att genom denna förändring förbereda
nya eröfringar. Som ofvan anförts voro
romarna ej angelägna att gifva sig in
på nya äfventyr, men de måste, ofta
motvilligt, skydda sina redan gjorda och
ordnande besittningar genom att öka
gränserna utåt. I de flesta af deras
stater rädde lugn och säkerhet, så att
milistrupper voro tillräckliga för
ordningens upprätthållande. Lyon och Carthago
hade försetts med garnisoner, eljest
funnos inga dylika i städerna, enär
legionerna voro spridda längs gränserna för att
försvara dessa mot yttre fiender. De
lefde där i befästade läger samt lågo
ofta länge på samma plats.
Den tredje legionen Augusta tyckes
aldrig hafva lämnat Afrika samt snart
nog erhållit sin stadigvarande lägerplats
vid Lambesa. När kejsar Hadrianus,
hvilken reste omkring och inspekterade
sina trupper lika flitigt som nu den
tyske kejsaren, kom dit, så höll den som
bäst pä att befästa sig. I olikhet med
Wilhelm II blef Hadrianus belåten med
sina officerare och afskedade ingen
general, tvärtom. En inskrift framhåller
att han efter beseendet af
försvarsanordningarna samt en manöver var
mycket belåten, berömde legionen samt gaf
den både penningar till mess,
marke-tenteri samt en liten enskild fest.
Lägret är likt alla öfriga romerska
— och, jag vill framhålla det, äfven
dem som den franska armén tjugo
sekler senare genom vunnen erfarenhet
sett sig föranledd att anlägga i samma
breddgrader. Det ligger på en
sluttning nära ett vattendrag samt så att
det behärskar hela den omgifvande
slätten. Det hela är en stor rektangel,
500 m. lång, 450 m. bred, omgifven af
en mur som afrundats i hörnen, samt
flankerad af torn. Murarna torde varit
5—6 m. höga, ganska breda på de
ställen där kastmaskinerna voro uppställda,
samt uppförda dels af tegel, dels af
gjutverk, dels af sten, såsom dylika
uppföras än i dag i Afrika.
Inuti lägret skära två vägar
hvarandra vinkelrätt samt leda ut genom
fyra portar, en åt hvarje väderstreck.
Att börja med fylldes platsen af tält i
ordnade rader, af lerhyddor och
vindskydd, ungefär lika dem man småningom
gör sig i alla lägerplatser med större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
