- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
201

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - På giraff- och lejonjakt i Ostafrika. En marsch kring Kilimandjaro. Af Yngve Sjöstedt. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på giraff- och lejonjakt i ost afrika

201

bärarnas långa linje, där jag snart tyckte
mig uppfatta ordet »piga!» d. v. s.
»sårad». Då t. ex. en antilop efter skottet
försvinner utåt steppen, men träffad
slutligen börjar halta, ropa de svarte: »piga
piga!» Nu hade jag icke lossat något
skott och förstod ej, hvad de menade,
förr än den framför mig gående Akida
slutligen vände sig om och sade »tvigga
mkubva, bvana!», »det är en stor giraff,
herre». De båda rätt likljudande orden
hade jag ej riktigt uppfattat, då ropen
oredigt hördes nedifrån bärarna. Snart
syntes Sandberg i full fart komma
springande utmed ledet vinkande med
solhjälmen: en kolossal giraff hade stått
bakom en kulle, hvarför han ej kunnat
observeras af oss, förr än han, oroad då
vi passerade, vände af nedåt steppen och
då blifvit sedd af eftertruppen.

Jag beslöt genast att stanna
karavanen och upptaga jakten efter den stora
girafftjuren. Och här skulle sedan blifva
valplatsen för de vackraste skott, jag
under expeditionen gjorde, då inom ett
dygn två af Afrikas präktigaste högdjur,
giraff och lejon, föllo för mina kulor.

Ännu hade endast en giraff kunnat
fällas, tiden för hemresan förestod, och
utsikten att erhålla ett andra exemplar
var ej längre så synnerligen stor. Nu
stod jag inför möjligheten att med
samlingarna kunna införlifva ännu en sådan,
efter hvad det tycktes en tjur, under det
att den förut fällda varit en ko.
Emellertid voro kulpatronerna till både
winches-tern och mausern nästan slut, den förra hade
ej ens medtagits, och till den senare
funnos nu blott några i magasinet
liggande skott. En ny sedan många månader
rekvirerad sändning patroner hade
hamnat i Tanga utan att, trots ständiga
förfrågningar, skickas vidare. Ej ens vid
min ditkomst erinrade sig vederbörande,
att den fanns pä tullen, hvarifrån den
sedermera sändes tillbaks till Sverige!

Orolig att utan tillräcklig ammunition
företaga den långa marschen kring
Kiliman-djaro hade jag af en farmare erhållit ett
gammalt tyskt militärgevär och till detta
på militärstationen i Moschi fått köpa
200 patroner, något som hvarje tysk
där har rättighet att rekvirera per år,
och som äfven beviljades expeditionen.
Ehuru af gammal modell (Potsdam 1882
stod det på patronaskarna) var detta
gevär dock förträffligt, och, om det också
ej motsvarade de moderna, mycket
skarpskjutande. Dess hufvudsakligaste brist
var saknad af magasin, så
attskottväxlingen gick långsamt. Sedan militärgeväret
med patroner lämnats åt Akida,
granskade jag mausern, hvarpå vi skyndsamt
gåfvo oss bort, däråt giraffen försvunnit.
Det var gles, hög flöjtakacieskog,
marken bland det ain- till brösthöga gräset
var beströdd med vulkaniska block och
stenar, hvilket är en synnerligen svår
och tröttande terräng, då man ständigt
snafvar mot de i gräset dolda stenarna,
synnerligast då man hastigt förföljer ett
djur och ej vågar taga blicken från det
af fruktan för att det kan försvinna. I
half språngmarsch gick det genom den
oländiga marken uppför en flack ås, där
betande koantiloper öfver allt stodo bland
det höga gräset. Om någonsin dessa
djur varit närgångna, så var det här,
där de som det tycktes aldrig varit
ofredade och knappt hyste någon
fruktan för människor. Stundom stodo de
nästan liksom trotsigt stilla som tama
kreatur på knappt ett hagelhålls afstånd,
för att slutligen skrämda rusa i väg en
liten bit, och så åter nyfiket göra halt
på ringa afstånd. Emellertid fingo alla
dessa djur vara i fred, det gällde i dag
något vida värdefullare, och medan vi
noga granskade terrängen framåt fortsatte
vi vår väg, till slutligen giraffen på ett
betydligt afstånd upptäcktes på den
nedanför varande sluttningen vid början af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free