Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Femte häftet
- Vreta kloster. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTER
263
Förlåt mig all min skuld och brott,
hjärtans allra kärestan min!
Förlåt mig all min skuld och brott
och allt det jag gjort eder emot,
så vill jag mig till Rom att gå
uppå min bära fot.
Fru Elin gaf honom tillgift, men ett törne
af den gamla förbittringen fanns kvar hos
henne:
I lägge nu bort edert skarlakans skinn,
I slite väl kappa blå!
Tagen eder en riddares dotter.
En kungadotter I aldrig mer får.
Hon dog, och herr Sune lät henne ärligt
begrafva och beslå hennes kista med förgyllda
bokstäfver.
*
Att försöka att i tankarna eller
med ritstiftet i hand rekonstruera
Vre-tas gamla klosterkomplex skulle vara
mindre vanskligt, om man fullständigt
kände terrängförhållandena under
marken. Faktiskt finns det här ett system
af murar, som uppdagade skulle gifva
en god ledning i bedömandet af ställets
topografi. Kistor af sten äro ej heller
sällsynta, utmärkande begrafningsplatser.
Man har ansett, att det hela bildat en
oregelbunden fyrkant, som omslutit en
gårdsplan af samma form*. Kyrkan skulle
ha befunnit sig i sydöstra och ett i
prostgårdens trädgård liggande ännu befintligt
stenhus i sydvästra hörnet af nämnda
fyrkant. Mellan kyrkan och stenhuset befann
sig förr en byggnad, uppförd af huggen
kvadersten, benämnd »Börstugaskälet»
eller »Kung Inges rådssal», härintill
visthuset. På västra kortsidan befann sig
vinkällaren och, i vinkel mot denna, på norra
långsidan refektoriet. Följde så de s. k.
nunnekamrarna, af hvilka en rest finnes
kvar, bildande den nordöstra vinkeln,
hvarefter de upptogo större delen af östra
kortsidan, åter bildande vinkel mot kyr-
* Vreta klosterminnen af Herman Brilioth.
Vestervik 1892. Sid. 10.
Fot. S. Curman.
MIDTSKEPPET MOT VÄSTER.
käns norra sida, och löpte ett ansenligt
stycke utefter densamma. Utom
nämnda byggnader funnos ock otvifvelaktigt
ytterligare några bostäder och härbärgen.
Det hela bildade alltså en ganska
imposant, sluten enhet. Till klostret hörde
rika »örtagårdar».
Mera än en gissning kan denna tanke
om Vreta-klostrets ursprungliga plan
knappast sägas vara. Platsens
nuvarande anordning med kyrka, kyrkogård
och pastorsboställe ger ingen illusion af
det ursprungliga klostret med dess portar
och mur. Kvar står emellertid den
imposanta stenbyggnaden i prästgårdens
trädgård, numera använd till
spannmålsmagasin, samt en mindre byggnad i
dåligt skick söder om kyrkan. Belägen
utom det egentliga klosterområdet, är
den nu begagnad till »materialbod».
Först och sist ådrager sig dock den gamla
klosterkyrkan de besökandes uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:52:19 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1912/0297.html
