Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Blaise Pascal. Till 250-årsminnet af hans död, den 19 augusti 1662. Af Kerstin Hård af Segerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 KERSTIN HÅRD af SEGERSTAD
oss. »Knappast», säger Pascal om dessa,
»äga de någon beröringspunkt sins
emellan utan försvaga hvarandra, för att icke
säga att de tillintetgöra hvarandra.» Och
han anser, att den naturliga människan
icke med egen kraft håller sig uppe i
dygden, utan därigenom att två motsatta
passioner motväga hvarandra: tag bort den
ena, och du faller ned i den andra.
Särskildt äro Pascals psykologiska
iakttagelser om högmodet af stor finhet.
Han känner dess förmåga att tvinga våra
blickar blott åt ett håll och att döfva
smärta: »Högmodet motväger och
borttager all smärta. Ett underbart
monstrum.» Han ser ock huru högmodet i
sin starkt bärande rörelse ofta förbigår
stora värden. »Det är icke», säger han
i en skrift benämnd T Art de persuader’,
»i det ovanliga och bisarra som det
utomordentliga är att finna, i hvilket
afseende det än må vara. Man höjer sig
för att finna det, och man aflägsnar sig
från det: oftare måste man sänka sig:»
–––-»Ett af de förnämsta skäl hvarför
man viker från den rätta vägen är den
föreställning att det goda är otillgängligt,
som man får därigenom att det
betecknas med orden stor, hög, upphöjd,
sublim. Detta förstör allt. Jag ville hellre
kalla det lagt, vanligt, välbekant: de
beteckningarna passa bättre.»
Hvad sinnligheten beträffar, varnar
Pascal därför äfven i dess ädlaste form.
Om detta slags känslor säger han,
att de uppstå af den minsta
obetydlighet och sprida sedan den starkaste
förödelse. Han varnar med förutseende
stränghet för att åse skådespel, äfven
s. k. goda, ty de kunna väcka önskan
att hos en annan människa måtte
uppstå de känslor man där skådat. »Jag
skulle bedraga dem», säger han, »hos
hvilka jag komme denna längtan att
födas, ty jag är ingen människas
ändamål och jag äger i mig själf intet som
kan tillfredsställa någon.» »Det är falskt»,
säger han vidare, »att vi äro värda att
andra älska oss; det är orätt att vi
önska det. Ty, om det finnes en Gud,
böra vi älska honom och icke
förgängliga varelser.» — Och vidare är det,
säger han, »en skam att duka under för
nöjet, men det är icke en skam att duka
under för smärtan — — ty i fråga om
smärtan dukar människan under för sig
själf, men i fråga om nöjet dukar hon
under för nöjet.»
Pascal anser, att hvarje människa bör
stå fullt fri i förhållande till andra. Han
insåg hur lätt en kontamination af
personligheter kan uppstå och att
personlighetens klarhet och afgränsning lätt
störes. Häraf ock hans stora
tillbakadragenhet mot de sina, hvilken bland
annat yttrade sig i ovilja mot alla slags
smekningar.
Personlighetens ensamgörande blir för
Pascal något centralt. Världen måste man
hålla sig från lifvet. Själf hade han dragit
sig bort från världslifvet; han
uppmanar andra att följa exemplet. Hans
tankegång har fått ett klart uttryck i
följande ord: »Nous sommes plaisants
de nous reposer dans la société de nos
semblables. Miserables comme nous,
impuissants comme nous, ils ne nous
aideront pas; ön mourra seul;il faut donc
faire comme si ön était seul». .. Pascals
vacklande hälsa gaf honom för öfrigt
ensamhet. Han tackar för detta i ’Priére
pour demander a Dieu le bon usage des
maladies’: »Jag vill välsigna dig under
alla mitt lifs dagar, därför att det
behagat dig att göra det omöjligt för
mig att njuta af världens nöjen. .. Herre,
tag du den kärlek som världen stulit,
stjäl själf denna, eller snarare, tag den
åter, eftersom det är dig den tillhör.»
Så stor vikt lade han vid undvikandet
af de brokiga intrycken, att han kunnat
säga: »Vous auriez bientot la foi, si vous
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
