Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenska musikförhållanden under 1912. Af Andreas Hallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
ANDREAS HÅLLEN
Fot. Fr. Muller, Munchen.
HEINRICH KNOTE SOM SIEGFRIED.
mycket från sin förebild Richard Strauss,
som dock delvis symfoniskt begagnar sina
motiv och därigenom kan åstadkomma en
mera enhetlig stämning. Men för
nyim-pressionismens ytterlighetsmän är redan all
formbildning en öfvervunnen ståndpunkt.
Nu gäller endast små stämningsmoment,
hvilka äro så många, att ingen gitter följa
med deras växlande fart. Herr Berg är
också väl hemmastadd med den moderna
orkesterns alla koloristiska knep, och detta
är numera knappast någon särskild
komplimang i en tid, då det rent tekniska nått
en sådan rent af dominerande ståndpunkt.
Dessa ständigt växlande orkestrala effekter
slå ihjäl hvarandra och stå oftast ej i det
ringaste samband med de sceniska
tilldragelser, som de väl dock äro afsedda att
illustrera, icke heller med de i handlingen
uppträdandes innersta känslostämningar. På
utförandet af den mycket svårt utförbara
tonsättningen hade nedlagts mycket arbete,
och om man ofta tyckte att falska toner
förekommo både af de sjungande och
orkestern, kunde man ej bedöma hvems felet
var, ty icke sällan fick man förnimmelse
af kannibaliskt oljud. Den andra
operanyheten var Öfverste C kab ert,
musiktragedi med text och musik af Hermann
Wolfgang v. Waltershausen. Den unge
kompositören är sydtysk till börden och
elev af Thuille, lärare i komposition vid k.
musikhögskolan i Munchen, och
presenterade sig för något år sedan med en komisk
opera »Else Klapperzach», som utan större
uppseende uppfördes på Dresdens hofteater.
Hans andra dramatiska opera var »Öfverste
Chabert», som i början af året uppfördes
i Frankfurt a. Main och några månader
därefter på den nya operan i
Charlottenburg—Berlin, på båda ställena med stor
publiksuccés, och blef äfven af majoriteten
inom tyska musikpressen mycket sympatiskt
bedömd, hvarefter verket nu är antaget till
uppförande på många andra tyska
operascener. Liksom Natanael Berg har äfven
Waltershausen själf skrifvit sin libretto, som
är en fri bearbetning från Balzacs novell
»Comtesse a deux maris». »Det vore
förfärligt om de döda återuppstode», säger
Herodes i Hoffmannsthal Strauss’ »Salome»,
och i Waltershausens musiktragedi är
hufvud-personen i handlingen den från de döda
återuppståndne öfverste Chabert, som går
omkring med fordran att bli ansedd för
lefvande och därigenom ställer till
förskräckliga konflikter. Denne Chabert stupade i
slaget vid Eylau i Ostpreussen 1807 efter
det han med ett oförväget rytteriangrepp
drifvit ryssar och preussare på flykten och
vunnit åt Napoleon en i öfrigt ganska
omtvistad seger. Han blef begrafven i en
stor massgraf, vaknar åter till lif, och med
ansträngande af sina sista krafter kryper
han fram ur likhögen och blir
omhändertagen af en gammal kvinna. Efter sitt
tillfrisknande anmäler han sig för de
preussiska myndigheterna, men ingen tror honom,
och slutligen blir han insatt på ett dårhus.
Ändtligen frigifven tigger han sig efter 10
års bortovaro hem till Paris, där han
kvarlämnat sin hustru och till hvilken han
under dessa år skrifvit flera bref, som aldrig
blifvit besvarade. Hon har strax efter
mannens föregifna död gift om sig med en
grefve Ferand och har nu mod att fräckt
påstå sin första man, som hon genast
igenkänner, vara en bedragare. Sanningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
