- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
42

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Balkankriget. Några synpunkter för bedömande af de allierade staternas militära framgångar. Af Einar af Wirsén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

EINAR AF WIRSÉN

FRÄN DEN SERBISKA MOBILISERINGEN.

inom ett och samma år till några veckors
öfning inkalla ej mindre än sexton
årsklasser af detta truppslags värnpliktiga,
för att i händelse af krig alla skulle
hafva erfarenhet i det nya vapnets
handterande.

Det må i detta sammanhang
framhållas, att den franska pressens
triumferande uttalanden om fransk materiels och
franska instruktörers andel i segrarna äro
i hög grad öfverdrifna och i vissa fall
absolut oriktiga.

Det är sant, att artillerimaterielen i
Bulgarien, Serbien och Grekland är
öfvervägande fransk; åtminstone i
Bulgarien äro dock ett mycket stort antal
kruppska kanoner med i kriget. Men
den franska materielen kan ej betraktas
såsom öfverlägsen den moderna
kruppska. Det är materielens handhafvande
som är det afgörande.

Fransmännens påstående, att franska
instruktörer skulle hafva deltagit i
bal-kanarméernas organisation är sant
endast hvad Grekland beträffar. Där
verkar sedan någon tid tillbaka en fransk
militärkommission under ledning af
general Eydoux. Serbien har visserligen

till franska militärskolor sändt
ett afsevärdt antal officerare,
främst för att tillgodogöra
sig högre krigsvetenskaplig
bildning. Äfven till andra
arméer än den franska hafva
dock serbiska officerare varit
kommenderade. Däremot

hafva inga utländska
officerare verkat inom den serbiska
armén, hvars utbildning
handhafts uteslutande af det
inhemska befälet. Ännu mindre
inflytande hafva fransmännen
haft på den bulgariska
arméns utveckling. Väl hafva
äfven från Bulgarien
officerare sändts utomlands för
att studera. Detta har varit
nödvändigt af den anledningen, att den
bulgariska armén hittills saknat
krigshögskola. En dylik var emellertid
afsedd att upprättas den i oktober i
år. I det öfvervägande flertalet fall
hafva emellertid de från Bulgarien till
utlandet sända officerarna studerat vid
generalstabsakademien i Petersburg. I
andra rummet kommer den italienska
krigshögskolan, från hvilken, bl. a.,
generalstabschefen Fitjev utgått. Antalet till
Frankrike kommenderade officerare har
varit relativt obetydligt. I organisatoriskt
afseende äro bulgarerna fullt själfständiga,
och detsamma gäller utbildningen. Detta
är ock ganska naturligt. Den bulgariska
hären har varit genomträngd af en stark
själf känsla alltsedan 1885, då man i
kriget mot Serbien redde sig så förträffligt,
trots det att ryssarna vid krigsutbrottet
återkallade alla sina i Bulgarien
tjänstgörande officerare, så att den bulgariska
arméns högsta ledning måste utöfvas af
unga kaptener med högst åtta tjänsteår.
Af dessa män finnas ännu flera i tjänst
såsom generaler. Det är tydligt, att
minnena från Slivnitsa och Pirot skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free