- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
50

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Balkankriget. Några synpunkter för bedömande af de allierade staternas militära framgångar. Af Einar af Wirsén - Åkallan. Af Gustaf Ullman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 EINAR AF WIRSÉN

mig alltid den lärde orientkännaren
Heinrich Gelzers ord: »Wenn der Tlirke
nur Unteroffizier geworden ist, taugt er
schön nichts mehr.» Mä vi komma ihåg,
att Turkiet under sin storhetstid hade
blott fem storvisirer af osmansk börd.

Vill man i korthet sammanfatta de
viktigaste lärdomar, som med vår
hittillsvarande kunskap om balkankriget kunna
fastställas, kommer man till följande
resultat.

Kriget måste omsorgsfullare än nå-

gonsin förr förberedas. Mobiliseringen
och uppmarschen skola kunna ske snabbt,
med rationellt utnyttjande af alla
kommunikationsleder. Armén måste vara så
stark som möjligt; den allmänna
värnplikten ger då mindre stater
gynnsammare tillfällen än förr att häfda sin
själfständighet, men detta blott under den
bestämda förutsättningen, att armén är
lika väl utbildad som den farligaste
tänkbara fiendens trupper och att den
operativa grupperingen sker i full
öfverensstämmelse med krigskonstens fordringar.

ÅKALLAN

Af GUSTAF ULL/AAN.

— Så säg mig, så säg, att du älskar mig än!
Jag skall tacka och tro dig, — för stunden.
Och den lycka, som aldrig jag väntar igen,
skall vakna ur eviga blunden, —
skall le, — som du log,
innan kärleken dog.

Vi mötas, vi hälsa. — Det är som två lik,

två spöken hvarandra passera.

Men djupt i mitt hjärta förklingar ett skrik: —

»jäg älskar dig ännu, ja, mera

än förr, då du log, —

innan kärleken dog!» —

Men säg mig, med blicken, du öga af ljus: —
»jag dig älskar, och allt dig förlåter!» —
Och jag väckes till lif ur mitt dödstunga rus
och skall vinna för evigt dig åter,
och le som jag log, —
innan du mig bedrog. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free