- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
136

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tzu Hsi. Af Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

CARL G. LAURIN

franskt 1870-tals manér »ha förrådt
Kina».

En kinesisk censor skref, att »Japans
styrka är helt och hållet ytlig», d. v. s.
han tycks, trots släktskapen och
tusenårigt grannskap, vetat lika litet om
Japans verkliga styrka som ministrarna i
Petersburg tio år senare. »Och»,
fortsätter censorn vidare, »när man tänker
på dessa trälborna dvärgar» och »hur värt
rike säljes af förrädare (Li Hung Chang),
finnes det icke en kines som icke skär
tänderna och önskar sätta dem i Li Hung
Changs kött.» Tzu Hsi, som både
fruktade och beundrade Li Hung Chang,
förvisade censorn till rikets västra gräns.
Det blef Kuang Su som fick skulden för
nederlaget mot Japan, och sedan hans
mor, Tzu Hsis syster, aflidit, blef
förhållandet mellan kejsaren och Tzu Hsi
mer och mer ovänligt. Ankekejsarinnan
hade i palatset »Hvila och fred åt en af
himlen beskärd ålderdom» hvilat och roat
sig men höll hela tiden ett vaksamt öga
på statsmaskineriet. Kejsaren gjorde henne
ofta sin uppvaktning, och öfvereunucken
Li Lien-Ying, som afskydde honom, lät
monarken ibland knäböja en halftimme,
innan han släpptes in till
änkekejsarinnans audiens. Nu, 1898, stundade stora
ting. Kejsaren hade kommit under
inflytande af Kang Yu Wei, en ifrig
reformvän och fiende till Tzu Hsi, och
Kuang Su ville taga Tzu Hsi till fånga
och i ett slag omskapa Kina. Han
kallade till sig Yuan Shi Kai — Kinas
nuvarande president — och föreslog
honom att döda kejsarinnans gamle vän
Yung Lu, som förde befälet öfver de
trupper, som lågo omkring Peking.
Änkekejsarinnan och hennes vänner skulle
fängslas. Yuan Shi Kai svarade att hans
förtjänster blott voro som en droppe i
oceanen, men att han ville tjäna
kejsaren så länge det fanns ända i hans kropp.
Yuan, som en gång ingått fostbrödralag

med Yung Lu, reste med första tåg till
Tientsin, där Yung Lu förde kommandot,
och omtalade allt, hvarpå Yung Lu tog
extratåg för att komma till Peking, där
kejsarinnan just förrättade offer vid
silkesmaskarnas altare. Han uppsökte henne
och berättade allt. Kejsarinnan tog då
själf trådarna i sin hand, och den 6
augusti, 1898, just då kejsaren
genomläste det af ecklesiastikdepartementet
uppsatta böneplakatet för höstofTret till
skyddsgudarna, greps »Fortsättning på
glansen» af eunuckvakten och fördes till
»Det moderliga ansiktet», hvars
rödsmin-kade drag torde varit ganska
olycksbådande. Nio gånger fick han falla framstupa
inför henne men skonades till lifvet. Efter
en tid erhöll han dock, enligt prejudikat
från Sungdynastien, den obehagliga titeln
Hun Te Kung, Hertig af förvirrad dygd
eller Välmenande fuskare. Många af hans
reformvänner fingo lida döden, men den
ärelyste Kang Yu Wei, »Den förbannade
mannen från Sydkina, djäflarnas
vän»,undkom kejsarinnans raseri. »Säkert måste»,
skrifver kejsarinnan, »naturens
elementära krafter undandraga en sådan man sitt
skydd, och hela mänskligheten måste med
förenade ansträngningar söka utrota så
fördärfbringande varelser». På
eftermiddagen, i apans timme, då solen stod röd
och jättestor väster om Peking, slungade
Tzu Hsi sina förbannelser efter Kang
Yu Wei, hvars adress då var Sverige,
Stockholm, Korsholmen via Saltsjöbaden,
medföljer Wahlundsbåt.

Den gamla kejsarinnan, som i snart
ett halft sekel styrt världens folkrikaste
och äldsta välde och låtit söndersåga
upprorsmän, halshugga prinsar, prygla
ihjäl förrädiska eunucker och utdela
millioner taels i välgörenhet, skulle ännu en
gång få upplefva stora faror och lida
bitter smälek före sin död. Mycket har
från europeiskt håll skrifvits om boxarna,
»de rättfärdiga knytnäfvarnas eviga för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free