Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sjunde häftet
- Tegnérs mödernesläkt. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
ESAIAS TEGNÉR. OLJEMÅLNING AF A. M. MALMQVIST. Troligen från förra hälften
af 1820-talet. I Lunds universitets bibliotek. |
iblann int, ait ätter som folk va te. Men
go ol å mat dä feck’en, ifall han int va
för ill söpen, för dä va en beskeli å
morosam kär, som int gjord nôa förtret.» Han
kunde säga ett starkt ord till jäntorna
ibland, och gossarna skrattade ofta åt
hans lustigheter; men stundom kunde litet
hvar uppskakas af en gripande predikan
som han, ännu icke omtöcknad af ruset,
höll t. ex. om den »huggormars afföda»,
som ser grandet i sin broders öga, men
icke »bjälken i sitt eget».
Tidvis och ofta länge nog lär
Emanuel Branzell vistats på Gunnerud i Alsters
socken, dit hans syster fru Kristina
Gustava Fröding flyttat. Och där har
hennes sonson skalden säkerligen sett
honom. Emanuel Branzell, för detta
prästen, lefde emellertid många år efter
gamla fru Fröding; först 1888, vid 83 års
ålder, fick den orolige gamle gå till hvila.
Han var redan då en sagogestalt. Gustaf
Fröding har skildrat denne sin farmors
bror i »Prästen Bodenius». Den
bgåfning och de lynnesdrag, som utmärka
Frödings diktning, har han väl icke blott fått i
arf på sitt möderne (Agardh); också på
fädernet och faderns möderne (Branzell—Forsell)
kan man måhända spåra icke så få af hans
fysiska och psykiska förutsättningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:53:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1913/0381.html
