- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
498

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Något om modern journalistik i Amerika. Af Eira Hellberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

EIRA HELLBERG

Times hade satt upp ett dussin direkta
telefonledningar till dockan och posterat
ut reporterna på olika platser. Inne i
dockan fyra män och på redaktionen
fyra andra med lurarna fastbundna som
hjälmar öfver hufvudet, skrifvande pä
sina maskiner efter telefondiktamina.
Utanför dockan stodo några andra
reporters, vid Hudsonflodens inlopp andra,
här och hvar i folksamlingen ännu andra.
Kort och godt — på tre timmar, från
half tio till half ett, skaffades material
för, dikterades, skrefs, sattes och trycktes
elfva sidor för första upplagan. All politik
och alla andra nyheter brötos ut, endast
Wallstreet och societetssaker behöllos.
Bland texten intervjuer med de räddade
skeppsbrutna. En af reporterna köpte
en Marconimans mössa och gick sålunda
obehindradt direkt in till Titanics
räddade telegrafist, som för 100 dollars gaf
Times sin berättelse.

Tusentals tidningsmän hade kommit
till New York. Titanickatastrofen var
det största arbete den amerikanska
pressen på årtionden haft.

Det var kväll när Carpathia kom.
Hvita Stjärnlinjen hade sökt hindra
tidningsmännen att närvara men
misslyckades inför pressens bestämda uppträdande,
Dockorna voro afstängda och bevakade.
In släpptes endast de personer, som
erhållit biljetter från rederikontoret, d. v. s.
alla som haft anhöriga ombord å Titanic
och dessutom barmhärtighetskårer.
Bolaget hade angifvit ankomsttiden till
ii —12 på natten, men man förstod
allmänt, att det var ett bedrägeriförsök, och
redan vid sjutiden började skarorna att
samlas.

Utanför dockorna stodo omkring 600
privatbiler, ett 1 oo-tal ambulans vagnar
från olika sjukhus, ett annat hundratal
privat utrustade. Och ett par stora
flakvagnar med likkistor.

Ty man visste ju icke hvilken sorts

last Carpathia medförde. Alla de
trådlösa telegrammen hade upphört dagen
förut.

Börsen hade samlat ihop 20,000
dollars i reda pengar, som förts ned i
fyra koffertar, färdiga att fördelas till de
skeppsbrutna. Vid åttatiden på aftonen
beräknades att massan utanför dockorna
utgjordes af omkring tjugutusen personer.
Innanför tvåtusen.

Det var halfdunkelt inne i dockan
och så tyst som i en kyrka.
Sjuksköterskor och läkare i olika hospitalsuniformer
stodo uppställda kårvis — rödtröjade
salvationister med Eva Booth i spetsen,
svarthucklade nunnor, män från
begraf-ningsbyråerna, manskap från White Står
line med sina hvita mössor. Och för
öfrigt män och kvinnor af alla stånd och
åldrar. Längs dockans långväggar voro
de stora bagagebåsen, märkta med hvarsin
bokstaf ur alfabetet, packade med
människor. Det amerikanska sinnet var
praktiskt nog att indela de sörjande i
ordningsföljd. Den som hade någon ombord vid
namn Bruce fördes till B-båset, Carson
till C, Smith till S-båset.

I ena hörnet af dockan stodo börsens
fyra koffertar, vaktade af några
uniformerade män. Poliser bevakade ingången
utanför den slutna dörren.

Alla portar ut mot floden stodo öppna,
kvart efter kvart rann in i dunklet,
tystnaden blef allt trycktare, de tvåtusen
allt mer stilla.

Det var nästan mörkt ute på floden,
när Carpathias staf stack fram på afstånd,
som en svart massa långsamt glidande
större och närmare. En rörelse böljade
igenom de väntande för att i nästa minut
dö bort igen.

En liten båt med fotografer ombord
hade legat väntande på floden, och deras
blixtljus upplyste plötsligt ångarens däck
med ett skarpt ljussken, visande att alla
däck voro fullpackade af tysta människor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free