Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rosersberg. Av Ludvig Looström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i;8
LUDVIG LOOSTRÖM
lyckliga dagar o. s. v. Så i juli 1786,
då hon från Drottningholm skriver att
sedan kungen och hertigen rest till Skåne
for jag till Rosersberg, där jag
tillsammans med några få, angenäma vänner i
lugn och ro fick tillbringa ijorton dagar.
Olyckligtvis kunde det ej bliva längre,
ty jag blev tvungen följa med kungen
hit till Drottningholm.
Nu få vi nöja oss med dessa utdrag,
som skulle kunna fortsättas på flera
sidor. Men vi ha ännu åtskilligt att fästa
uppmärksamheten på i hertiginnan
Charlottes Rosersberg. Från sängkammaren
skynda vi då genom hertigens tvenne
förmak, det ena med blåa sidentapeter,
det andra med gula, och i fil med dessa
ett konversationsrum med röda, alla med
möbler i sengustaviansk stil, samt
därifrån till ett stort rum, som hertiginnan
använde som salong men sedermera blev
Karl XIV Johans sängkammare. Där
uppsattes år 1813 de fyra då just
fullbordade dörrstycken av Fr. Westin,
vilka ännu sitta där, framställande Dagens
fyra stunder, Morgonen, Middagen,
Aftonen och Natten, i vilka WTestin för en
gång visade att han icke alldeles saknade
poesi. De äro verkligen förträffliga. Detta
rum hyste en av de allra dyrbaraste
möbler som finnas och någonsin funnits
i Sverige, nämligen ett av den franske
ebenisten Martin Carlin (mästare år 1766)
i ebenholz utfört skåp, som på framsidan
har tre dörrar, av vilka den mellersta är
prydd med en skål med frukter,
blommor, fåglar m. m. snidat i dyrbara
stenarter såsom agat, karneol, ametist, lapis
lazuli m. fl., under det att sidodörrarna
visa de tre gracerna uppbärande
vattencisterner, utförda i guldbrons, sannolikt
av den förträfflige Thomire, allt i det
härligaste konstarbete. Detta skåp med
sina mindre sidoskåp, som stodo i
hertiginnans bredvid liggande kabinett,
uppgivas ha tillhört drottning Marie Antoi-
nette, vilket ju icke är omöjligt.
(Numera finnas de å Stockholms slott). Där
bredvid lågo hertiginnans förmak och
sängkammare, den senare mera enkelt
möblerad och dekorerad i rött, samt, åt
parksidan, den stora matsalen, som
pryddes, liksom ännu i dag, av i väggarna
insatta vyer av de kungl, lustslotten,
däribland den av hertigens vän greve Axel
Otto Mörner målade av Rosersberg, som
vi här avbildat.
Men nu måste vi begiva oss upp i
den övre våningen. Vi gå då tillbaka
till hertigens sängkammare, från vilken
en liten spiraltrappa leder upp till
biblioteket. Hertigen var — eget nog kan man
säga — en stor bibliofil, och
samlade under årens lopp ihop ett
bibliotek som var betydande mer ur kvalitativ
än kvantitativ synpunkt. Därför ville
han också att själva biblioteksrummet
skulle vara prydligt och lätt tillgängligt
för honom. Till lokal utsåg han det
rum som låg ovanför hans sängkammare
och vidtalade år 1800 af Sillén att
inkomma med ritning. Vi se här huru
denne löste uppgiften. Oaktat hertigen
samtidigt hade ett större bibliotek på
Stockholms slott, påkostade han det på
Rosersberg synnerligen mycket. Icke
nog med att dyrbara verk inköptes, han
ville också att desamma skulle inbindas
i prydliga band, med avgjord förkärlek
för den röda marokängen med
guldpressningar, och därför anlitade han några
av de främsta bokbindarna i Stockholm,
där bokhantverket som konst då stod
synnerligen högt, såsom Schneidler, far
och son, F. V. Statlander och H. C.
Richter. Själv utskrev han egenhändigt
en katalog över böckerna. Härjämte
anlade han en högst förträfflig
gravyrsamling, innehållande bland mycket annat
omkring 8,000 porträtt, inköpta till största
delen år 1815 ur D. G. Neschers
bekanta samling. Hela detta dyrbara Ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
