Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur bokmarknaden. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
Athena, Bilder ur den helleniska kulturvärlden av
Hans Larsson, Claes Lindskog, Martin
P:son Nilsson. Stockholm, Hugo Gebers
förlag.
NTRESSET för den klassiska
forntiden är stadt i stigande, så
lyder inledningssatsen och
motiveringen till föreliggande bok.
Tyvärr röjer boken ock hur nödvändigt det
är att intresset stiger. Exempelvis ha dess
författare ej vågat trycka ett enda ord
med grekiska typer. När grekiska uttryck
anförts på grundspråket, ha de
transskri-berats på vårt alfabet. Uppenbarligen är
dock detta meningslöst; ty för icke
grekiskkunniga bli de på det sättet lika
svårfattliga som förut, och för de få
grekiskkunniga bli de svårfattligare. Dessutom
går för båda dessa kategorier ögat miste
om en skönhetsnjutning.
Emellertid, de tre Lundaprofessorer
som skrivit boken ha ej ansett sig kunna
förutsätta mycket hos sina läsare. Å
andra sidan ha de velat giva något vida mer
än en rent elementär handledning i antik
kultur. De ha velat framlägga sina egna
studiers och forskningars resultat. De ha
velat visa att antikforskningen på intet
sätt är någon avslutad vetenskap utan
tvärtom en som står inför nya oöverskådligt
rika arbetsuppgifter. Det är intet lätt
värv att på detta sätt leda allmänheten
med ett enda steg från grundlig
okunnighet till förtrogenhet med forskningens
senaste ståndpunkt. Man lockas ändå lätt
att förutsätta för mycket, om ej av fakta
så dock av förmåga att smälta många nya
fakta på en gång.
Professor Martin Nilsson ger i sina
fem uppsatser varken mer eller mindre än
Hellas’ politiska historia, och därjämte
delvis dess kulturhistoria, i sammandrag.
Naturligtvis är det endast de stora linjerna
han ger, de ledande synpunkterna för
uppfattningen av Hellas’ historia. Det är
naturligtvis framför allt från de senare
årtiondenas tyska forskning som hans liksom
de andra författarnas synpunkter äro häm-
tade. För visso äro de ej okritiskt
övertagna. Men man ville ha framfört att det
ock finns andra utländska synpunkter.
Exempelvis den åskådning som ligger
bakom Zimmerns originella och skarpsinniga
verk The Greek Commonwealth borde
dock upptagas till allvarlig diskussion, även
om ej dess vältaliga försvar för
demokratin kan vinna bifall.
De huvudsynpunkter som framträda i
prof. Nilssons framställning äro för övrigt
intressanta nog. Han understryker den
ledande roll Delfiska oraklet spelade för
Hellas’ andliga liv under århundradena
före Perserkrigen. Han framhäver att
västhellenernas — de på Italien och
Sicilien blomstrande kolonistaternas — historia
både politiskt och kulturellt måste
uppmärksammas lika väl som moderlandets
och Österns helleners.
Han visar oss den athenska storstaten
i sin korta dagsländeglans. Tyskarna stå
inför detta fenomen något förbryllade. De
älska Athens imperialism (fast de kraftigt
klandra dess grymhet) men ogilla dess
demokrati. Dess mer obetingat älska och
gilla de Makedonien. Prof. Nilsson prisar
också dess storverk, erövringen av Östern,
men han är kritisk nog att framhäva de
faror denna erövring medförde för den
helleniska kulturen, vilken ju därigenom
vart insprängd med ett lika omfångsrikt
som starkt jäsningsstoff av främmande
element. Tilläggas kan att Hellas’ kultur
redan före erövringen låtit sig befruktas
(kanske mer än man allmänt velat
medgiva) av orientaliska inflytelser, och att
den även utan erövring kunnat sprida sig
över världen, såsom dess senare segertåg
genom romerska riket visar.
Professor Claes Lindskog har
porträtterat en litterär gestalt, vilkens ära nutidens
tyskar (dock ej Wilamowitz) varit särskilt
ivriga att rädda, nämligen den athenske
talaren Isokrates. Denne var nämligen
det makedoniska väldets andlige
förberedare. Han predikade ständigt om
hellenernas ening i och för ett erövringståg
mot det stora men svaga perserriket. Prof.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
