Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Signe Hebbes minnen. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGNE HEBBES MINNEN
ESAIAS TEGNER. TUSCHTECKNING EFTER NATUREN
AV MALIN SKÖLDBERG F. ÅSTRAND. OMKR. 1838.
Hebbeska familjen. Möjligen fick Signe
Hebbe från sin italienska farmor i arv en
naturlig lätthet för den italienska
sångmetoden, vid vars förträfflighet hon som
sångerska lika väl som lärarinna i hela sitt
liv oryggligt fasthållit. Även torde ett
nedärvt franskt inslag ha bidragit att göra
ättlingen så hemmastadd i Paris, att hon
betraktade Frankrike som sitt andra
fädernesland och även vid internationella
konserter understundom togs för en infödd
fransyska. Ja, det talas till och med om
några droppar turkiskt blod i det
vidlyftiga Hebbeska familjesystemet, som Georg
von Rosen en gång ville tillskriva
förtjänsten av den yppiga karaktärsfärg Signe
Hebbe senare skall ha givit åt sin
framställning av Lalla Rookh.
Med dessa hypoteser må vara huru som
helst, säkert är i alla fall att Signe Hebbe,
sannolikt under ledning av familjens
beskyddare, den vidsynte Lars Johan Hierta,
redan från början av sin bana kände sig
europé och i denna egenskap var beredd
att fördomsfritt mottaga lärdomar för sin
konsts räkning från vilket håll eller folk
de komma månde — vare sig vokalt från
den franske läraren Masset och italienaren
623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
