- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugunionde årgången. 1920 /
46

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin - En månfantasi. Av Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl G. Laiirin

några ögonblick, till dess slutligen det hela
började från början och evighetskortspelet
åter togs upp. Säkert bidrog också hr
Klintbergs intelligenta regi till det utmärkt
gynnsamma intrycket. Glanspunkten under
denna föreställning, som hedrade också
svensk skådespelarkonst, voro kaptenens
bojardans och scenen, då han kapprak
sitter i soffan och ljuger sin hustru full,
njutande av att göra henne förtvivlad
genom de hoppfulla ord, som han påstod
doktorn yttrat om hans hälsotillstånd. Också

då hustrun, skrikande och bitande som en
lysten katta, tog hand om Kurt var ett
stort moment i detta skådespel, som icke
var för barn, varken små eller stora. »Hör
du, det här är egentligen ohyggligt», sade
en dam på parkett, och däri hade hon
rätt. Den som ännu tvivlar på Strindbergs
storhet borde sannerligen ha sett detta
återgivande av Dödsdansen. Det minsta
som kan sägas om Strindberg är att han
är världslitteraturhistoriens kanske
»vackraste» psykologiska fall.

EN MÅNFANTASI

A v FREDRIK VETTERLUND

Du måne, hur matt i skyn du går

på månvita jungfrutår!

I ejderdun

du borrar din fot,

och skyars fjun

dig sväva emot,

tills slöjan tör glida

ned från din sida

och mjällaste kropp, som öga såg,

stiger, Diana, ut i en klarnande, svallande världsetervåg!

Gudinna, vit och onalkelig,

nu strilar ditt sken kring dig!

Din pil hur tunn,

men förfärlig dess makt,

när din stolta mun

du krökt i förakt.

Och spotsk du spänner,

o mö, mot männer

dess ljuva båge i lugnaste hån

— tills, Diana, i dunkla dalar du möter Endymion!

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1920/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free