Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Antigone-problemet. Av Cl. Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cl. Lindskog
nu han, Teiresias, det rådet, att man
borde begrava den döde. Nu brusar
Kreon upp och talar överilade ord; han
beskyller Teiresias för att vara mutad
av folket. Då tar siaren bladet från
munnen och uppenbarar vad som nu
skall ske. I helig vrede förkunnar han,
att Kreon, som vägrat att låta begrava
en död, men däremot inspärrat en levande
i graven, skall få sitt rättvisa straff. Han
skall få sota för det med dödsfall i sin
egen familj. Och Teiresias avlägsnar
sig i högrest harm.
Nu blir Kreon hemsk till mods.
Teiresias hade dock aldrig förr förkunnat en
lögn, det vet han. Efter några
ögonblicks tvekande dröjsmål faller han till
föga och skyndar bort för att begrava
Polyneikes och befria Antigone.
Efter en sista körsång, där kören
under det glada intrycket av Kreons
sinnesändring vänder sig med åkallan
till glädjebringaren Dionysos, infinner
sig en budbärare, som talar om vad
som under tiden inträffat. Evrydike,
Kreons gemål, kommer ävenledes ut ur
palatset och får del av det timade.
Kreon och hans följe hade först gått
bort för att begrava Polyneikes. Efter
att ha fullgjort detta, begåvo de sig till
den gravkammare, där Antigone hade
inspärrats. Redan på avstånd tyckte sig
Kreon höra Haimons klagande stämma
därinnefrån. De bröto sig in i
gravvalvet och sågo där en gruvlig syn.
Antigone hänger död i en snara, som
hon snott sig av sin slöja, och Haimon
slår armarna om hennes liv, under
jämmer och verop. När Kreon full av
förtvivlan rusade fram till honom och bad
honom komma ut, spottade Haimon
honom i ansiktet och drog sitt svärd för
att döda honom. Kreon flydde bort.
Haimon drog då svärdet och stötte det
i sitt eget hjärta, ännu i döden tryckande
sig tätt intill sin älskades kropp.
Under budbärarens sista ord går
Evrydike under en olycksbådande
tystnad in i palatset. Budbäraren följde
henne, orolig över hennes egendomliga
uppträdande.
Nu återvänder Kreon. Han går
bredvid den bår, där hans tjänare bära den
döde Haimon. Ena handen håller han
under den dödes huvud, allt under det
han högljudt klagar över sitt öde.
Då kommer budbäraren åter ut. Han
har en ny olycka att omförmäla.
Drottningen har dödat sig, sedan hon först
utstött häftiga förbannelser över Kreon.
Kreon står som förintad. Han önskar
sig döden; allt som han ägt är förlorat.
Och stycket slutar med en körens
uppmaning till besinning och
gudsfruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
