Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kritisk blick. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kla s Få hræus
utvecklat sig en ny profession, som
inryckt i luckan mellan kritiken och
publiken. Det är smakexpertisen.
I de ledande kulturländerna har det
för ändamålet redan utbildats specialister.
Hos oss skötes uppgiften mera
provisoriskt av museimän, privata konnässörer
och konsthandlare.
Men dess makt gör sig redan ur
bakgrunden starkt gällande. Som ett
hemligt och, om man bortser från vissa
missbildningar, på det hela välgörande
frimureri genomtränger dess inflytande
kritiken och utövar genom denna ett långt
gående inflytande även på publiken.
Iakttaga vi denna nya typ närmare,
så ingår det i smakkännarens utbildning
icke så mycket bokliga studier. Han
överlåter denna del av lärdomen gärna åt
konsthistorikern.
leke heller gör han anspråk på den
litterära förmågan att utlägga
skönheten, som närmast tillkommer kritiken,
medan experten ofta varken är någon
ordets eller pennans man.
Däremot kan han icke undvara ett
medfödt godt och för skönheten öppet
öga, som med rena intryck svarar på
formens och färgens minsta skiftningar.
Och i samband med denna yttre
iakttagelse står hos honom en inre klarsyn
för skönhetens förekomst, ett slags
kritisk flair, som i det internationella
konstspråket vanligen går under namn av att
— avoir le nez. Men då svensken nog
i allmänhet mera utmärker sig för blick
än näsa, har jag föredragit att i det
följande kalla den kritisk blick.
Med blick i denna härledda
bemärkelse förstår man ju i allmänhet en för-
måga att på en genare väg än den
långsamt prövande analysen tränga till
botten av en sak. Blick har sålunda
fysionomisten, som avläser en persons
karaktär i hans anletsdrag och minspel.
Blick har läkaren, som av vissa för det
vanliga ögat omärkliga förändringar i
patientens yttre uppdagar den djupare
liggande sjukdomsorsaken. Blick har
taktikern, som vid en översikt av
slagfältet upptäcker den kritiska punkt, som
för drabbningens utgång tillmätes en
avgörande betydelse.
Och något av samma snabbhet,
säkerhet och spontana
kombinationsförmåga utmärker också smakkännaren.
Väl beskriver sålunda Balzac i en av
sina mest verklighetstrogna romaner, hur
juden Magus, som smugit sig in på
rekognosering i kusin Pons’ samling, bland ett
sextiotal dukar gick rakt på de fyra, fem
bästa. Anspelande på samma intuitiva
snabbhet i uppfattningen tillrådde den
ej mindre som samlare än konstnär
bekante Degas att första gången draga
igenom en utställning jämförelsevis
hastigt. Sedan var det tids nog att
återvända och ta de vid en sådan flyktig
översikt utvalda dukarna i närmare
skärskådande. Och en parisisk
konsthandlare bedyrade, att redan på långt håll
en ofrivillig darrning i händerna för
honom förrådde, då han nalkades en av
konstens klenoder.
Ju mera alltså den kritiska smaken
har karaktären av en instinkt, desto
svårare är det att förklara dess
utgångspunkter.
Själv är smakexperten sällan beredd
att lämna närmare upplysningar om
grunderna till sitt utslag. Han liknar i det
fallet slagrutemannen, som väl märker,
när pilkvisten i hans händer böjer sig
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
