Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Anne Charlotte Leffler. Av Gurli Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gurli Linder
i sin tyska bok Drei Frauenschicksale.
Men den verkliga, kongeniala biografien
över Sonja Kovalevsky är ännu oskriven.
Dock vill jag påstå, att ingen
utövat ett så revolutionerande inflytande på
Änne Charlotte som just Sonja. Mest
främmande av det som hos människor
och företeelser mötte den senare inom
det umgängesliv hon här tillhörde torde
den gängse svenska uppfattningen av
kärleken och allt dess väsende ha varit.
Ellen Key berättar hur hon en gång,
efter en diskussion på en mottagning
hos Änne Charlotte, bröt ut om de
herrar som deltagit: »Här gå nu dessa
hyggliga unga män och skriva böcker
om kärleken och veta inte, att somliga
människor ha geni för kärlek, precis
som andra ha för musik eller mekanik,
och att för de erotiskt geniala blir
kärleken livsproblemet, för de andra blott
en episod. Ett av livets mest
komplicerade problem: att den erotiska
genialiteten förälskar sig i den erotiska
stupiditeten ha dessa herrar ej en gång
sett! När jag var sex år och hade min
första kärlek till en ung student, en stor,
stum kärlek, som jag blott anförtrodde
stenlejonen i min morfars trädgård, var
jag redan fiffigare i denna sak än dessa
ungdomar.» Sällan har väl det evigt
återkommande problemet om kärleken
be-nats upp och dissekerats så som under
åttitalet, och sällan har den i levande
livet tett sig så torrt intellektuell, så
fjättrad av tankelivet, och på samma
gång trots ali realism så sentimental.
Rabelais kunde gärna till de fem medel
som han uppräknar för kärleksdriftens
dödande ha lagt ett sjätte: ett ideligt
teoretiserande. Det var i det intima
umgänget med Sonja som detta
småningom gick upp för Änne Charlotte
och som hon lärde sig se kärleken och
dess mångfald på ett helt annat sätt.
Det är ganska intressant att ur de med-
delade breven läsa ut hur, omedvetet
för henne själv, detta nyöppnade
perspektiv framträder. Det var, om också
åtskilligt annat samverkade, Sonja som
öppnade hennes ögon för torftigheten i
hennes äktenskap samt för tomheten i
förhållandet till Adam Hauch och som
uppluckrade hennes kvinnlighet i varje
bemärkelse, så att hon som en nyupplöjd
jord kunde mottaga den stora kärleken.
Det var med ett ord, så som jag
uppfattat det, Sonja Kovalevsky som väckte
kvinnan i Änne Charlotte Leffler.
Tre män — jag undantar då
givetvis hennes bröder — utövade de
djupaste inflytandena på Änne Charlotte
Lefflers liv och personliga utveckling:
Gustaf Edgren, Adam Hauch och
Pas-quale del Pezzo, duca di Cajanello.
Det blev redan på åttitalet en vana
att när makarna Edgren diskuterades
kalla mannen »stackars Edgren». Även
om en eller annan härmed ville ge till
känna ogillande av hans hustru, var det
för flertalet ett uttryck för hans
underlägsna begåvning, hans trånga
konventionalism, hans rädda oförstående för
den realistiska litteraturen i allmänhet
och för hustruns i synnerhet samt för
hans en smula tafatta yttre uppträdande.
På så sätt ha dessa sidor och
egenskaper hos mannen kommit att framstå i
orättvist stora proportioner. Ur denna
synpunkt kan den nya boken betraktas
som en Ehrenrettung för Gustaf Edgren,
ty den leder kraftigt i minne hans
sällsynt osjälviska och försynta kärlek till
hustrun, hans innerliga önskan och
strävan att vara henne till hjälp — bl. a.
som ombud i förhandlingarna med
Dramatiska teatern — hans oskrymtade
glädje över framgångar vilkas orsak ej
kunde vara honom sympatisk, hans
vänliga gästfrihet mot Änne Charlottes
meningsfränder och slutligen hans nobla
resignation inför äktenskapets upplös-
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
