Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Borgholms slott under de sista trehundra åren. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgholms slott
Borgholms slott från öster.
Ur Dahlbergs Suecia.
framträda i föryngrad och förskönad
gestalt, så snart tiden givit honom makt
och medel i handom.
Redan under det sista året av sin
Olandsvistelse började Karl Gustaf, så
långt hans blygsamma tillgångar
med-gåvo, att iståndsätta slottet, vartill
material bl. a. togs från det på borggården
belägna medeltida Kuretornet, som revs
1652—53. Men först när han våren 1654
kallats till Stockholm för att ur sin
nyckfulla kusins hand mottaga kronan, kunde
ombyggnadsplanen förverkligas, och i
Nicodemus Tessin d. ä. hade konungen
lyckan att finna en denna krävande
uppgift fullt värdig arkitekt.
Tessins på Karl Gustafs befallning
utarbetade förslag till restaurering av
Borgholms slott (de slutgiltiga ritningarna
vunno 1658 kunglig stadfästelse, och
finnas återgivna i Dahlbergs Suecia antiqua
et hodierna) innebar en radikal
förändring av byggnadens förutvarande
arkitektoniska karaktär. Den pittoreska
oregelbundenhet, vilken som en efterklang av
medeltida romantik omsvävade Johan III:s
slottsbygge (jfr Rhezelius’ teckning från
år 1634) fann nämligen ingen nåd för
vår store barockarkitekts i den italienska
och den franska klassicismens stränga
lagbundenhet skolade formsinne. Enligt
Tessins ritningar blevo samtliga flyglar
och torn omslutna av en gemensam
taklist. Våningarnas antal begränsades till
tre för hela byggnadskomplexet, och i
varje våning lades tornrummen i nivå
med flygellängorna. Rundbågsfönstren
förändrades till fyrkantiga i flyglarna
och segmentbågiga i tornen. De
fyrkantiga mittornen i öster och söder nedbrötos
till bottenvåningen, som utlades i
jämnhöjd med den framförliggande bastionen,
samt ersattes därovanför av
fronton-krönta risaliter. At öster, där tornen
hittills endast förenats av en sträckmur,
projekterades en ordentlig flygelbyggnad.
Hörntornen täcktes av halvklotformiga
huvar prydda med lanterniner. Runt hela
byggnaden drogos dubbla kordonglister
mellan våningarna. Vallar och bastioner
återställdes i sitt ursprungliga skick, dock
mera till prydnad än försvar.
Med den raska beslutsamhet som
ständigt kännetecknade Karl Gustaf
regeringshandlingar, sattes ombyggnaden i verket
redan sommaren 1654 under Tessins
personliga ledning och fortskred sedan
i rask takt till konungens död, då det för
bygget avsedda statsanslaget blev
indraget och arbetet avstannade.
Tjugo år senare beslöt Karl XI, som
särskilt för jaktens skull intresserade sig
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
