Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Francesco Guardi. Av Gustaf Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Francesco Guardi
Damkonsert i ett nunnekloster.
Gamla pinakoteket, München.
Det fanns knappast några fasta gränser
mellan teater och verklighet, mellan
masker och människor. Goldoni och
bröderna Gozzi gjorde gondoliererna till
Arlekinos och Brighellas kamrater på
scenen, och under den långa karnevalstiden
klädde sig människorna i masker och
spelade commedia dell’ arte på gator och
kanaler. Nunneklostren blevo
tillflyktsorter för aristokratiens ogifta döttrar,
par-latorierna blevo societetens mötesplatser,
där pudrade kavaljerer viskade genom
gallren till de sköna. Och vid de stora
offentliga högtiderna blommade
njutningslivet ut i fester av betagande prakt.
Över detta sätt att ta livet ligger trots
allt något försonande, kanske därför att
det skedde just i Venedig. Man behöver
bara ha sett corpus-dominifesten i San
Marco för att förstå av vilken
överväldigande konstnärlig verkan dessa folk-
fester med sina färgrika dräkter och
processioner måste ha varit. Ett annat
sympatiskt drag var, att festerna voro en
hela folkets angelägenhet, där ingen
behövde känna sig utestängd, och där
alla deltogo med samma barnsligt naiva
glädje.
Pietro Longhis ärelystnad var att bliva
det venetianska 1700-talets sedeskildrare,
men hans anekdotmässiga, något tafatta
bilder äga ej ens en doft av det féeri,
som måste ha vilat över den tidens
Venedig. I sina yngre dagar målade Guardi
bilder, som direkt ansluta sig till Longhis;
två små interiörer från Ridotton och ett
munkparlatorium i Museo Correr i
Venedig stamma sannolikt från Guardis
pensel, men på denna väg nådde han föga
framgång. Senare fann han sin stil, och
i en del av de utomordentliga målningar
med venetianska folkfester, som finnas i
52S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
