- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
542

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sixten Rönnoiv

28. Fyllning av flytande tackjärn i en bessemerkonverter.

under livlig gnistkastning, erbjudande ett
det mest imponerande skådespel. Over
huvud taget är bessemerblåsningen den
praktfullaste av alla metallurgiska
processer att åse. Vi citera en samtida
åskådares intryck därav: »Man tycker nästan
känna hela sin inre varelse råka i dallring
vid den våldsamma luftvibration, som
uppkommer då blästern släppes på och
jagar luften genom den i ugnen
befintliga, sjudande järnmassan, därvid en tjock,
bländande eldstråle med ett infernaliskt
tjut rusar fram ur ugnens mynning och
ett fräsande gnistregn slungas mot
verkstadens tak och motliggande väggar.»
Sedan blåsningen fortgått c:a 12—15
minuter, uttappas den flytande
järnmassan i en skänk eller på kokiller.
Bessemerprocessen infördes vid ett flertal
svenska järnverk, först vid det av Göransson
1862—63 byggda nya järnverket
Sandviken i Gästrikland. En förbättring av
metoden gjordes på 1870-talet av Thomas
och Gilchrist i och med
»thomasförfaran-det»: konvertern infodrades med basiska
ämnen, som upptogo fosforn ur
järnbadet. Härigenom kunde även fosforhaltiga
malmer användas. Detta förfarande
kunde också tillämpas vid den nya
stålframställningsmetod, martinmetoden, som vid
1800-talets slut och 1900-talets början
alltmer fick ersätta bessemerprocessen, och
som i vår tid är det ojämförligt mest
begagnade järnförädlingssättet.
Järnhanteringens teknik har på det halvsekel, som

förflutit sedan Frithiof Kjellberg
skulpterade sin relieffris, genomgått en fortsatt,
storartad utveckling. Med elektricitetens
hjälp framställas numera såväl tackjärn
som stål, och för närvarande pågå i vårt
land omfattande experiment för
uppnående av ett tillvägagångssätt att direkt
ur malmen genom elektrisk kraft erhålla
smidesjärn och ståk

Som avslutnings-»vinjett» ger oss
konstnären en interiör från ett kombinerat
laboratorium och ritkontor (bild 29). Till höger
sitter en ingeniör och gör sina
konstruktioner vid ett ritbräde. Andra ritningar,
en retort, flaskor och böcker belamra
bordet, vid vars bortre ända en ung
arbetare i förskinn står som representant
för den kroppsarbetande klassen.

Ett betraktande av denna långa
relieffris ur konstnärlig synpunkt måste
övertyga åskådaren om att de konstnärliga
förtjänsterna äro betydande, i betraktande
av det svåra ämnesinnehållet.
Konstnärens egen samtid erkände också detta:
»Ämnet, i och för sig föga tacksamt,
har av skulptören behandlats med
överlägsen talang och insikt i reliefens svåra
stillag», skrev Karl Warburg. Beträffande
reliefstilen, har för varje fält den
avbildade handlingen i regel förlagts till ett
och samma rymdplan, med de agerande
personerna i en rad i förgrunden, så
som reglerna för den klassiska skulpturen
bestämma det. Ibland har dock
skulptören på grund av motivet tvingats fram-

542

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 04:08:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1926/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free