- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
588

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Två professorer och en landstrykare. Ett kapitel ur bokkunskapens historia i Finland. Av Yrjö Hirn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yrjö Hirn

en marmorbyst av inrättningens mest
berömde ledare. Rent pedagogiskt sett
har det även sin stora betydelse att
besökarna sålunda strax vid inträdet i
nationalsamlingen bli påminta om honom,
som framom alla har förtjänsten av att
det nationella uppfattningssättet blivit
rådande i Finlands forskning och i
Finlands vitterhet — redan långt innan
detta uppfattningssätt ägt någon
motsvarighet i ett oavhängigt statsliv. Porthan
var ju icke blott grundläggaren av vårt
lands vetenskapliga historieskrivning,
utan han kan även betraktas som
grundläggaren av den inhemska traditionen i
vår diktning. Hans livsverk har i så hög
grad påverkat denna diktning, att ett
kapitel om Porthan ter sig som den
enda naturliga inledningen till varje
framställning av vår nationellt romantiska
litteratur och till varje biografi över
någon av stormännen från vår klassiska
litteraturperiod. — Jag behöver endast
hänvisa till moderna arbeten sådana som
Werner Söderhjelms bok om
Aboroman-tiken och Valfrid Vasenius’
levnadsteckning över Zachris Topelius. — Såsom
det uttryckts av Gabriel Lagus, var
Porthan den förste som förstod att
uppfatta Finland som ett helt för sig »med
egna minnen och eget hopp». Vad allt
denna uppfattning betytt för utvecklingen
i vårt land under senaste sekel, det
behöver här icke närmare utläggas, ty det
är helt enkelt otänkbart att någon
vågade bestrida Porthan hans rangplats i
Finlands kulturhistoria.

Men om sålunda Porthans ställning
en gång för alla kan betraktas som
erkänd, så kan man icke desto mindre
vara av olika meningar i fråga om huru
själva innebörden av det s. k. porthanska
programmet rätt skall tolkas. Det är ju
uppenbart att den gamle 1700-tals
professorns åskådningssätt icke utan vidare
kan likställas med de former av patrio-

tism, som framträtt under senare skeden
av vår historiska utveckling. Man gjorde
sig skyldig till en upprörande orätt om
man vid åberopande av Porthans
nationalkänsla försummade att framhålla, det
han städse kände sig som en lojal
undersåte till Sveriges konung, och att
han med strängt ogillande bedömde t. ex.
Sprengtportens separatistiska
stämplingar. Så ängsligt bör man enligt min
mening undvika att i Porthans lära
insmuggla senare tiders åskådningssätt,
att jag icke ens i oförändrad form
velat på honom tillämpa det citat från
Gabriel Lagus, som här ovan blev
anfört. Det är visst att han såg Finland
som ett helt för sig »med egna minnen
och eget hopp», men jag är icke alldeles
säker om att han, såsom Lagus
formulerar det i begynnelsen av sin fras,
fattade Finland »som ett särskilt
fosterland». Och å andra sidan känner jag
mig övertygad om att hans nationalism
var någonting annat och mer än en
provinsiell hembygdskänsla. Om man bland
våra äldre historiker måhända allt för
mycket framhållit hans känslor för
Finland som ett land för sig, så ha våra
litteratörer av ett yngre släktled enligt
min mening varit allt för benägna att
förbise det inhemskt nationella i hans
betraktelsesätt.

Dessa meningsolikheter skulle alis ej
ha blivit berörda i detta sammanhang,
såvida icke just Porthans
biblioteksverksamhet, och framför allt hans arbete för
upprättande av ett nationalbibliotek,
kunde betraktas som en typisk yttring
av hans patriotism. I en historisk
avhandling med titeln Helsingfors
Universitetsbiblioteks Fennica Samling har
bibliotekarien Holger Nohrström framdragit
några betecknande uttalanden av Porthan,
vilka visserligen hänföra sig till rent
biblioteksmässiga fackfrågor, men icke
desto mindre i sin mån kunna förhjälpa

588

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free